JUBEL OCH ORO HOS BURUNDIER I EXIL RWANDA/BURUNDI: RYKTEN OM KUPP VÄCKER HOPP Fakta: Burundi
Uppgifterna om ett kuppförsök i Burundi väcker hopp bland burundiska flyktingar i grannlandet Rwanda. Tiotusentals har flytt hit de senaste veckorna, undan kaoset i hemlandet.
HOPPAS. Det har hunnit bli eftermiddag i Bugesera i Rwanda och hettan börjar avta. I FN:s flyktingmottagningscenter spelar barnen fotboll med knyten av mjukplast.
Men något är på gång. Människor har börjat samlas i grupper.
– Vi har hört att militären har tagit makten i Burundi, är det sant? frågar en ung man.
Allt är fortfarande mycket oklart, men medan den burundiske presidenten Pierre Nkurunziza befinner sig i Tanzania för att diskutera krisen i hemlandet, har general Godefroid Niyombare meddelat att presidenten har befriats från sina arbetsuppgifter.
Lägret bryter ut i jubel. Människor klappar händerna, skrattar och hoppar.
– Gud lever! Nu kan vi återvända hem!
Det är bara några kilometer till gränsen, och sedan mitten på april har minst 25 000 burundier sökt skydd i Rwanda, medan ytterligare 25 000 har sökt sig till Tanzania och Kongo-Kinshasa.
Den nuvarande krisen i det lilla
PÉLAGIE, tiomiljonerslandet bröt ut den 26 april, när det stod klart att president Nkurunziza planerade att ställa upp för omval, i strid med konstitutionen enligt hans motståndare. Tusentals har demonstrerat på gatorna i huvudstaden Bujumbura och kastat sten på polisen. Svaret har varit tårgas och skarpa skott, i ett våld som betecknas som det värsta sedan inbördeskriget. MEN MÄNNISKOR HÄR i lägret kommer främst från landsbygden, där oberoende medier tidigt ströps av regeringen. Många uppger att de har flytt trakasserier från regeringspartiets ungdomsförbund Imbonerakure.
Femtonårige Claude kom nyligen hit från Ngozi.
Burundi blev självständigt från Belgien 1962 och fram till 2005 präglades landet av oro i form av uppror, kupper och inbördeskrig.
Hundratusentals människor har dött i våld mellan folkgrupperna hutuer och tutsier.
Inbördeskrig bröt ut 1993 efter mordet på den förste folkvalde presidenten, en hutu. Konflikten tog på allvar slut 2005 då den nya författningen antagits. Den gav majoritetsbefolkningen hutuer den avgörande makten. Tutsierna fick, i förhållande till hur stor gruppen är, samtidigt oproportionerligt stort inflytande.
Pierre Nkurunziza utsågs, men valdes inte, till president i augusti 2005 och valdes 2010.
Varken språk eller religion skiljer hutuer från tutsier, de största folkslagen i Rwanda och Burundi. Deras ursprung är omtvistat, men klart är att den forna belgiska kolonialmakten nogsamt delade in befolkningen i dessa kategorier.
Källa:
Landguiden
– Jag vaknade på natten av att de sköt mot människors hus och då sprang jag, berättar han. ÄVEN OM DET är den senaste utvecklingen som har utlöst en flyktingvåg, har spänningarna i Burundi byggts upp under en längre tid. Redan i mars förra året försökte presidenten ändra grundlagen för att kunna ställa upp för omval, men stoppades då av parlamentet.
På en plastmatta på marken sitter Pélagie med sin sjuka dotter. Hon berättar hur de kom hem till sitt hus i Kirundoprovinsen och såg män från Imbonerakure stå utanför.
– Vi bara sprang. Några var inte snabba nog och togs tillfånga, nu är de försvunna, säger hon. FLERA ANDRA FRÅN Pélagies by berättar att Imborekure där fick vapen i början av året. En kvinna nämner det särskilda språkbruk som de väpnade ungdomarna har börjat använda.
– De pratar om att de ska tvätta oss. Alla vet vad det betyder.
Militären har varit neutral och de flesta har förtroende för armén. Men vet ingen om kuppen har lyckats, eller hur polisen, Imbonerakure eller regeringstrogna soldater kommer att agera. Diomede, 38, får ett spänt drag över ansiktet när han pratar om sin familj som är kvar i Burundi.
– Jag är väldigt orolig för dem.
”Vi bara sprang. Några var inte snabba nog och togs tillfånga, nu är de försvunna”
flykting