Det finns rätt och fel
FRÅGAN OM VARFÖR ungdomar väljer att bege sig till Syrien och strida med Islamiska Staten ger rader av svar. Orden marginalisering och utanförskap lägger sig inte sällan som en sval lugnande hand på en het panna. Det blir som att alla lösningar finns i just de två orden. Och det enda som då behövs är att det svårdefinierade samhället tar ett nytt tag och anstränger sig lite till. Förslag på bättre bostäder på roligare ställen och bättre utbildningar till intressantare jobb, tas emot med en suck av lättnad och en känsla av att en lösning är nära. Men om utbildning anses vara en av samhällets integrationsslussar går Sverige redan på knäna i sin välvilja att integrera. All utbildning är gratis. Betygsystem är anpassade så att svaga elever som borde underkännas kan puttas in över gränsen till godkänt. På universitet tilldelas elever skattefinansierade mentorer med uppdrag att hjälpa studenterna att lyckas. Elever som diagnostiserats med exempelvis stressyndrom hanteras extra varsamt så att de inte ska känna sig stressade när de ska lämna in sina uppgifter eller göra sina prov. Eleven behöver bara lyssna, läsa och skriva i sin egen takt och mer eller mindre på egna villkor. Och oavsett hur någon bor i Sverige har sannolikt bostäderna som IS erbjuder en annan standard och ligger nog inte mitt i någon storstad där arbetstillfällena är oändliga.
DET BORDE ALLTSÅ vara uppenbart att de som åker iväg inte nödvändigtvis söker efter just utbildning eller arbete. Tydligen erbjuder IS något som saknas här och frågan är vad det kan vara? I DN 5 maj anser Pia Svenboo, lärare på Angeredsgymnasiet, att det inte är hennes uppgift att tala om för eleverna vad som är rätt och vad som är fel. Patrik Gladh, som är rektor på samma skola, anser att lärare inte ska vara åsiktspoliser. Det är lätt att föreställa sig en omgivning där det mesta är ok. Ibland lite si och ibland lite så. Men aldrig rätt eller fel. Bra eller dåligt. I en dimma av otydliga regler och oklara budskap om vad som förväntas av dem i allmänhet och kanske även av landets medborgare i synnerhet, försöker vilsna elever hitta rätt. IS står för raka motsatsen. Hela ideologin vilar på rätt och fel. Där finns tydliga målsättningar och ännu tydligare regler för hur det dagliga livet bör levas. Avvikelser från det som är rätt bestraffas obönhörligt. Hur hierarkier är uppbyggda och vem som bestämmer går det inte att ta miste på.
Ingen söker sig till en sådan miljö för att slippa bo i en tråkig förort eller med förhoppning om stimulerande utbildning och ett bra jobb.
NÅGOT SÄGER MIG att barn och ungdomar i mer än ett avseende söker och behöver tydlighet. Och även om det inte är hela lösningen, är det om inte annat värt att pröva idén. Ingen vill naturligtvis att skolan ska omvandlas till indoktrineringsinstitut och naturligtvis vilar ansvaret för barns uppfostran i första hand på föräldrar. Men lärare och rektorer som förmedlar vad som är rätt och fel, eller bra och dåligt skulle säkert inte försämra situationen.
Något säger mig att barn och ungdomar i mer än ett avseende söker och behöver tydlighet.