”Inte okej strunta i detaljplanen”
VÄGBYGGE Nej, det är inte ok att strunta i detaljplaner om man inte tycker att de är bra. Inte ens för kommunen. – Det här är bara skitdåligt, säger Ulf Kamne (MP).
I gårdagens GP beskrevs hur Florence och Daag Härling i Uggledal stoppade en gång- och cykelbana som började byggas i strid med detaljplanen. Tjänstemän på fastighetsoch trafikkontoren tyckte att de hade en bättre idé för hur cykelvägen skulle dras än den som fanns i planen.
De gav också bilden av att det ofta är fel i detaljplanerna, fel som de får rätta till på plats när gator och vägar ska byggas. DET ÄR EN beskrivning sombyggnadsnämndens ordförande Ulf Kamne (MP) inte känner igen och han blir upprörd när han hör om hanteringen av gång- och cykelbanan i Uggledal.
– Det här är bara skitdåligt. Tycker man att detaljplanen är fel får man faktiskt gå tillbaka med den, precis som vilken medborgare som helt. Det är samma regler som gäller även för kommunens egna verksamheter. HAN ÄR FÖRVÅNAD över påståendena att det ofta är fel i detaljplaner. Du känner inte igen den beskrivningen?
– Nej. För mig låter det som att antingen har de rätt och då känner jag mig väldigt irriterad på att de inte fört upp den informationen. Eller så är det fel och då pratar de så här bara för att skydda sig själva. Antagligen är det en kombination. Men det är inte ok att strunta i detaljplan. Det är det inte för någon som bygger. Jahja Zeqiraj (S) är ordförande i fastighetsnämnden. Inte heller han känner igen bilden att det ofta är fel på detaljplaner. – DET ÄR FÖRSTA gången jag stöter på det. Jag delar inte bilden och det är inte en bild vi politiker har fått till oss. Man har detaljplanearbete där man hör trafikkontoret, initialt också fastighetskontoret och även nämnderna. Då har man en möjlighet att lämna synpunkter så att utformningen blir så bra som möjligt, både för enskilda och för staden. NÄR DET GÄLLER cykelbanan i Uggledal säger han att detaljplanen delvis är en ”skrivbordsprodukt” som fungerar dåligt i verkligheten.
– Nu vet vi från kommunens sida att vi kanske borde dra den på ett annat sätt. Trafikkontoret kommer att gå in och söka marklov och då finns det möjlighet för de berörda att överklaga. SAMTIDIGT SÄGER HAN att det är kontoret och hans uppfattning att de får göra markförberedande åtgärder även utanför planlagt område. Det handlar inte enbart om att fälla träd, vägbygget har påbörjats. Borde man inte sökt marklov?
– Man får oftast ta ner träd och mäta in olika lägen, men absolut inte börja gräva och fylla med massor. Då är det en byggåtgärd som är lovpliktig. Då blir det ett svartbygge?
– Det kan det bli. Jag kan säga så här: vi bör varken gräva eller fylla ut innan beslut. Det handlar om allmänhetens och de berördas förtroende för kommunens agerande och här har kommunen börjat agera lite för tidigt. Man har ambition, men ambitionen måste förgås av ett beslut. När det blir fel ska vi rätta till det. Det är tråkigt för de berörda som inte känner sig lyssnade på, men nu gör vi om och gör rätt.
Jahja Zeqiraj säger också att han ska se över rutinerna för hur den här typen av frågor hanteras i framtiden. FRAM TILL ÅR 2021 ska 7 000 extra bostäder, utöver de 3 000–5 000 som utlovats av de styrande politikerna årligen, byggas i Göteborg. I Jubileumssatsningen som den kallas måste fastighets-, trafik- och stadsbyggnadskontoren samarbeta tätare än vanligt för att tillräckligt snabbt få fram de önskade planerna.
Ulf Kamne säger att det pågår ett arbete för att få de tre kontoren att arbeta mer samstämt, men att det huvudsakligen är på handläggningsnivå. – ATT LÄGGA TILL genomförandenivån kan bli ett viktigt nästa steg att ta. Jag trodde, ärligt talat, inte att man skulle behöva specificera ”följ detaljplanen”, men det kanske vi får lägga till.