DEN BÄSTA GENOM TIDERNA
Mattias Balkander korar stans bästa fotbollsspelare.
Vem är Göteborgsfotbollens främste utövare genom tiderna? En lika kittlande som omöjlig fråga att besvara. Därför gjorde jag ett försök. Först ut: Herrarna.
Om två veckor är det exakt 123 år sedan den alla första fotbollsmatchen mellan två lag och till stöd av en regelbok spelades i Sverige och Göteborg. På Heden besegrade Örgryte IS, med sex skotska spelare i laget, Lyckans Soldater med 3-0. Matchen skulle följas av många fler. I ingen annan stad har så många (52 194) sett en enskild allsvensk match som i Göteborg, i ingen annan stad har klubbarna vunnit så många SM-guld (35) som i Göteborg. Inte någonstans har fler mästarklubbar bildats, inte någonstans har fler skyttekungar (32) korats. DET ÄR OCKSÅ här, i Göteborg, flest allsvenska klubbar (sju) har sett dagens ljus.
Vi talar alltså om svensk fotbolls vagga, vår största idrotts hjärta, där hjältarna ömsom hetat Börjesson, Johansson, Jacobsson och Gren.
Där klubbarna, som Örgryte IS, Gais och IFK Göteborg, fyllt landslagen med profiler och i något mindre utsträckning vunnit heder och ära på den internationella klubbscenen.
Det är i Göteborg man hamnar när fotbollens stora flimrar förbi, det är hit profilerna tagit sig för att avsluta glansfulla karriärer, det är här några av de främsta tagit sin början. VAD VORE OS-LANDSLAGET 1948 utan Gunnar Gren, VM- laget 1958 utan Agne Simonsson, 74:orna utan Ralf Edström och 94-hjältarna utan Thomas Ravelli? Samtliga med tydliga kopplingar till Göteborgsfotbollen.
Den här listan är byggd på 123 års individuella prestationer i en lagsport; 1 476 månader av stolpe in, stolpe ut, bollen är rund och betydande domslut i avgörande skeden.
Kort sagt: En omöjlighet. TILL GRUND FÖR detta uppdrag har saker som proffskarriär, landslagsprestation, internationellt cupspel, insatser i göteborgskt seniorlag och lokal förankring legat. I en salig blandning, men ungefär i den ordningen. Jag är inte mer än människa och har därför, dolt för vissa, tydligt för andra, petat in en och annan personlig favorit.
Jag är inte rädd för reaktioner, förväntar mig kritik. I arbetet med den här listan, där första hälften presenteras i dag, den andra i morgon, har en av huvudsysslorna varit att stryka, välja bort och peta. Alla fick inte plats, hur jag än försökte. Däremot är det enkelt att fastslå: Herregud, sicka lirare!