Grekland laddar för nyvalet Fakta: Tre stödprogram på fem år
GREKLAND Uppladdningen inför det grekiska nyval som väntas om fyra veckor har tagit fart. Ett nytt vänsterparti har bildats, byggt på motstånd mot nya åtstramningskrav från krislandets långivare.
Partiet har fått namnet Folklig enighet och kommer att ledas av den förre Syrizapolitikern och energiministern Panagiotis Lafazanis.
Han fick tillsammans med flera andra före detta Syrizaministrar sparken av Tsipras i somras sedan han röstat mot partilinjen i frågan om ett nytt stödpaket med nödlån och reformkrav från euroländerna.
– Om det blir nödvändigt för oss, för att riva uppgörelsen med långivarna, kommer vi att genomföra ett utträde ur eurozonen, förklarade han i ett uttalande i parlamentet i Aten på fredagen, rapporterar den grekiska nättidningen Ekathimerini.com.
Grekland har sedan 2010 fått två stödprogram med totalt 240 miljarder euro i nödlån, villkorade av reformkrav, privatiseringar och avregleringar. Båda har dock spårat ur till följd av folkligt motstånd och landet har fastnat i recession med en statsskuld som vuxit till 313 miljarder euro.
Nästan hela statsskulden består av lån från EU, ECB, euroländerna och IMF.
Ett tredje stödprogram, med ytterligare 86 miljarder euro, godkändes av euroländerna i veckan och de första utbetalningarna av nödlån har redan gjorts. Nödlånen är villkorade av nya omstridda åtgärder för att få Greklands statsfinanser i balans.
IMF har krävt skuldlättnad för att medverka i programmet, en fråga som är problematisk för euroländerna och som har skjutits upp till oktober.
Med sig tar Lafazanis 25 av Syrizas 149 parlamentsledamöter, vilket gör gruppen till den tredje största i det parlament som nu ser ut att upplösas.
Syriza-ledaren Alexis Tsipras avgick som premiärminister i torsdags för att bana väg för nyval, som han hoppas ska stärka positionen. I JULI GJORDE Tsipras en u-sväng i frågan om reformkraven från euroländerna. Vändningen kom då han, efter en folkomröstning där 62 procent röstat nej till ett tidigare stödprogram, ställdes inför hotet att Grekland skulle sparkas ut ur eurozonen och in i en total finansiell kollaps.
Grekland har efter fem års djup kris en arbetslöshet på
BANAR VÄG FÖR NYVAL. över 25 procent och landets ekonomi har, bland annat till följd av kraftiga åtstramningar, krympt med en femtedel sedan 2008.
Tsipras har efter sin usväng tvingats förlita sig på röster från konservativa och socialdemokratiska parlamentariker i flera avgörande omröstningar om krislandets tredje stödprogram på fem år. SEDAN TSIPRAS AVGICK i torsdags har Greklands president gett konservativa Ny demokratis ledare Vangelis Meimarakis i uppdrag att utreda om det finns underlag i parlamentet för en regering ledd av honom.
Detta ser dock näst intill omöjligt ut då parlamentet i krisens spår präglas av djupa motsättningar.
Enligt konstitutionen har partiledaren Meimarakis tre dygn på sig att försöka förhandla fram en ny grekisk regeringskoalition.