Fler skolor i Göteborg ska ta emot nyanlända elever
Nyanländas skolgång. Det finns forskningsstöd för att en blandad sammansättning av elever i en skola eller klass inte bara gynnar integrationen utan också påverkar kunskapsresultaten. För alla.
Fler nyanlända ska erbjudas skola i andra stadsdelar. Allt för att vi alla ska kunna hjälpas åt att ta emot nyanlända i fler skolor. De ska även få gå i friskolor, skriver skolkommunalråd Karin Pleijel (MP) och ordförandena för de tio stadsdelarna.
Idag kommer många förhoppningsfulla och nyfikna elever till våra skolor. Dock med ett stort behov av trygghet från världens oroshärdar och med olika erfarenheter i ryggsäcken: umbäranden, skräckfyllda och lyckofyllda stunder. I skolan etableras barnens vardag, kunskaperna kartläggs, de får lära sig svenska och får nya klasskamrater, några med samma modersmål men de flesta inte.
De nyanländas kunskaper ska flätas samman med nya lärdomar. Personalen gör dagligen otroliga insatser för att få allt att fungera och många elever vill också hjälpa till. Några barn saknar skolgång helt och gör en fantastisk resa varje dag.
För att få goda framtidsmöjligheter behöver våra nya elever inte bara skolkunskaper och ett nytt språk. De behöver också förstå och känna sig hemma i en helt ny kultur. De flesta barn som kommer till Göteborg bosätter sig i områden där släktingar och andra från samma kultur bor. De fungerar som en lugn hamn och där finns ett kontaktnät som underlättar vardagen. Skolor i dessa områden är trygga platser för barnen och personalen professionell i att möta just det som nyanlända behöver.
När det egna jaget och erfarenheterna vävs samman till något nytt som ska fungera väl i Sverige, går detta dock lättare i en miljö där inte bara lärarna, utan även de flesta av klasskamraterna är etablerade i landet. Det är via relationer som vi bygger språket, skapar en förståelse för varandras likheter och olikheter och hittar likasinnade som vi kanske vill tillbringa vår fritid med.
Forskningsstöd för blandade klasser
Det finns forskningsstöd för att en blandad sammansättning av elever i en skola eller klass inte bara gynnar integrationen utan också påverkar kunskapsresultaten. För alla. Ingen gynnas när vi separerar barn i olika nivåer, speciellt om det görs tidigt. Därför är det viktigt att ha klasser och skolor med barn med olika förutsättningar och bakgrund. Med olika inriktningar på skolorna i de högre årskurserna kan eleven hitta ett alternativ som passar individen, vilket ökar motivationen. Vi ser i dag att det fria skolvalet i kombination med bostadssegregationen i stället ofta skapat en uppdelad skolgång.
Stadens högsta politiska ledning har täta kontakter med stadsdelsnämnderna om hur vi tillsammans kan skapa en likvärdig skola och höja kunskapsresultaten. Alla stadsdelar jobbar aktivt med frågan om att sprida nyanlända bättre över stadens skolor. Introduktionsklasser startar i skolor som tidigare inte haft detta, bland annat i Askim och Västra Göteborg. På Hisingen samarbetar man över stadsdelsgränserna och erbjuder nyanlända elever bosatta i Västra Hisingen skolplacering i Norra Hisingen. I Östra Göteborg och Örgryte/Härlanda samarbetar man sedan en tid tillbaka kring nyanlända.
Flera insatser
För oss i den rödgrönrosa ledningen i Göteborg är det prioriterat att skapa en likvärdig skolgång för fler barn över hela staden. Vi arbetar därför aktivt med att:
Ge fler skolor möjlighet att ha introduktionsgrupper eller liknande.
Introduktionsklasser för nyanlända startar i skolor som tidigare inte haft detta, bland annat i Askim och Västra Göteborg
Erbjuda nyanlända elever ett huvudalternativ till skolplacering som bäst tillgodoser den enskildes behov, även om skolan ligger i en annan stadsdel, samt förstärka informationen till nyanländas vårdnadshavare om det fria skolvalet.
Samverka med kommunala och fristående skolor över hela staden, så att fler nyanlända kan få börja även i friskolor.
Det stora antalet ensamkommande barn till Sverige är en utmaning för skolan. Om vi ska klara detta så måste alla kommuner och alla stadsdelar hjälpa till. Det är landets framtida sjuksköterskor, lärare och ingenjörer som vi tar emot nu. Om alla bidrar solidariskt så kommer vårt samhälle inte bara att klara detta, utan också bli starkare, rikare och mer hållbart.