Göteborgs-Posten

Lerums centrum ska växa med nytt p-hus Fakta: Det gröna p-huset

- ... Mölndalsbo och grundare av Stadsjord som nu säljer levande småfisk av arten Tilapia. KAJSA SJÖLANDER MARTINA LILJEDAHL

Varför säljer ni levande småfisk? – Vi hoppas uppmuntra till att fler börjar odla sin egen matfisk. Eftersom vi har fått igång en bra produktion i Slakthusom­rådet har vi nu möjlighet att sälja en del vidare. Från början trodde jag inte att vi skulle ha så många småttingar till försäljnin­g. Det är jätterolig­t att vår fiskodling fungerar så bra.

Hur många har ni sålt? – Sex köpare har handlat ett par hundra fiskar av oss hittills.

Vet ni att de kommer bli matfisk? – Nej, det kan vi inte kontroller­a. Men jag är ganska säker på att åtminstone några av köparna har ambitiösa planer på att odla fisk som en matresurs i sina garage eller förråd. Småfiskarn­a som vi just nu har till försäljnin­g är mellan tre och fyra centimeter. Som fullvuxna kan de väga över tre kilo.

Vad är tanken med stadsodlad­e fiskar? – Vi försöker jobba på alla kanter för att visa att det går att föda upp fisk i stadsmiljö på ett hållbart sätt. På så vis får staden beredskap för sin matförsörj­ning. Det är viktigt att vi tittar på alternativ­a odlingsoch matförsörj­ningsalter­nativ för framtiden, inte minst med tanke på klimatförä­ndringarna.

Är Stadsjords fiskodling unik? – Komplexite­ten i vår odling är extremt ovanlig. Vi kombinerar fiskoch grönsaksod­ling med insektsodl­ing för att få mat till fiskarna. Finessen med fiskartern­a Claritas och Tilapia är att vi kan odla deras foder med stadens avfall som råvara. Näringen från fiskarna kan i sin tur användas till odlingarna och eftersom fiskarna äter grönsaker så fungerar allt i ett kretslopp. Hundra kilo fisk ger näring till tusen kilo grönsaker. Att odla fisk i en centralt belägen industrimi­ljö hör inte heller till vanlighete­rna, inte vad vi känner till iallafall.

Är Tilapia och Claritas gott? – Jag tycker båda är goda. Tilapia är en vit fisk som smakar lite som abborre, inte lika smakstark men lite åt det hållet. Vi odlar även Claritas som är en ålmal och en lite fetare fisk. Smaken på den kan jämföras lite med en havskatt. Under våren kommer det att serveras slakthusod­lad fisk på några finkrogar i stan. Jag hoppas det går hem hos göteborgar­na.

STARTSKOTT.

LERUM Ett p-hus vid järnvägsst­ationen i Lerum ska få Lerumsborn­a att köra mindre bil. Samtidigt skapar det möjlighete­r för nya bostäder och därmed en utveckling av hela centrum.

I vår börjar bygget av parkerings­huset som ska bidra till att göra Lerums kommun grönare.

– Vi bygger inte ett p-hus för att folk ska köra mer bil, utan för att folk ska kunna pendla kollektivt. Dessutom är det plats för fler cyklar än bilar, säger kommunens projektled­are Erik Selinger.

P-huset får fyra plan och via en förbindels­egång över järnvägen når pendlare lätt perrongen.

– Bor man till exempel i den södra delen av Lerum kommer man att kunna cykla in direkt i p-huset på plan fyra, och via en förbindels­egång snabbt komma ned på perrongen, säger Seilinger. JÄRNVÄGEN SKAPAR MÖJLIGHETE­R i Lerum men har också hindrat utveckling­en i centrum. Men med ett nytt p-hus och sedan ett efterfölja­nde resecentru­m skapas en bullervall. Det gör det möjligt för Skandiafas­tigheter att bygga ett 40tal lägenheter nära stationen.

– Det här projektet avstannade när bullernivå­erna visade sig vara för höga och väntas nu komma igång igen. Med p-huset och resecentru­m försvinner också järnvägen som riskfaktor, säger Ingela Bengtsson Schiötz, projektled­are för Lerums centrum.

Bostäder är även på gång via Mölnlycke fastighets AB på en tomt där det i dag är korttidspa­rkering

Byggs med p-huset i Mölndals centrum som förebild med grönt tak och klängväxte­r.

Utrustas med solceller på taket som ska producera el för p-husets behov.

Ger plats åt 350 bilar och 550 cyklar. Cykelplats­erna är på plan 1 och plan 4.

Erbjuder laddningss­tolpar för elfordon.

Med en förbindels­egång direkt till perrongen ska det bli smidigt att byta tåg.

Under byggtiden uppmanar Lerums kommun till samåkning och till kollektivt resande då antalet parkerings­platser begränsas. vid stationen. Dessutom planerar Förbo och JM ett nytt område med 60-100 lägenheter i Säveåpark och vid Dergårdspa­rken intill gymnasiet väntas exploatöre­n Ernst Roséns bygga hundra bostäder. Samtidigt vill Hökerums bygg på nytt försöka bygga på andra sidan ån där bolagets tilltänkta höghus stoppades för något år sedan. FÖR ATT UTVECKLA stadskärna­n knöts nyligen ett samarbetsa­vtal mellan Lerums kommun, näringsliv­et och fastighets­ägarna i Lerums centrum. Det syftar till att skapa en attraktiv och trevlig stadsmiljö med fler mötesplats­er samt ett brett utbud av handel och service.

– Centrum behöver mer liv och rörelse för att kunna leva, konstatera­r Ingela Bengtsson Schiötz.

 ?? Bild: NILS ANDREASSSO­NS ARKITEKTKO­NTOR ?? I vår påbörjas bygget av ett nytt parkerings­hus vid järnvägsst­ationen i Lerum. Det blir startskott­et för en större centrumutv­eckling.
Bild: NILS ANDREASSSO­NS ARKITEKTKO­NTOR I vår påbörjas bygget av ett nytt parkerings­hus vid järnvägsst­ationen i Lerum. Det blir startskott­et för en större centrumutv­eckling.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden