Stört omöjligt bli mattelärare
Sverige sägs snart sakna 1 000 matematiklärare. Och elevernas kunskaper minskar. För att försöka råda bot på lärarbristen har KPU (Kompletterande Pedagogisk Utbildning) skapats för de med högskolepoäng i matematik och som kan tänka sig byta yrke. Men KPU är för mig, och säkert många andra, ingen effektiv väg:
• 1,5 års studier på helfart krävs. Vilka har råd att sluta jobba i vuxen ålder och studera så länge?
• Matematikpoäng från civilingenjörsutbildningar ger inte behörighet till gymnasielärare. Fler poäng krävs = ett halvår till utan lön.
• Studiemedel beviljas inte om du haft det i maximala tolv terminer. Inte ens om lånen är betalda. Och åldersgränsen uppåt på 56 år hindrar.
Även om jag vill göra en insats för våra ungdomar, och något vettigt, de sista tio åren av mitt yrkesliv går det inte. De med lämplig utbildning, yrkes- och livserfarenhet, som kanske uppfostrat egna barn, ska inte behöva studera i två år utan inkomst.
Så ändra upplägget av KPU. En termin med pedagogik specifik för matematik bör räcka. Plus en termin praktik. Om den går bra ges behörighet.
Och ändra reglerna för studiemedel. Eller ge återbetalningsfria bidrag om det är viktigt att få fram fler mattelärare.
KONTRAKT. Hur svårt kan det vara att få ordning på skolan?
I stället för att lärarna skall skriva på ett avtal hur undervisningen skall bedrivas så skall eleverna och föräldrarna få skriva på ett avtal där det finns regler som gäller under skoltid, till exempel mobilerna skall låsas in under lektionstid/skoltid, inga fötter på bänkarna, inga ytterkläder/mössor på i lektionssalen, ingen mobbning med mera.
Hur undervisningen skall utformas finns väl redan Västra Götalandsregionen vill öka kapaciteten på södra Bohusbanan. Men på Göteborgs central får det inte plats fler tåg i högtrafik, när flest behöver resa. Västlänken frigör kapacitet på Centralen och i Gårdatunneln, därmed kan järnvägstrafiken på allvar fortsätta att växa i takt med att andra delar av systemet byggs ut.
De utredningar och den planering som pågått under något decennium har lett fram till att Västlänken är en väl fungerande lösning för:
det nationella järnvägssystemet,
västsvenskarnas behov av att pendla,
Göteborgs behov av att bebygga och förtäta central mark,
möjligheten att byta mellan tåg och lokaltrafik på flera platser i staden och därmed avlasta Centralen, där det är ont om utrymme också för bussar och spårvagnar. på pränt och det är väl rektorns jobb att se till att lärarna funkar och att de har stöd och resurser för att klara sitt jobb.
Alla föräldrarna skall ha en skoldag i månad det vill säga de skall tillbringa en dag i månaden i sitt barns klassrum för att själva få insyn i skolans värld (ersättningen skall vara sjukpenning). Bråkiga/stökiga elever skall lyftas ur klassen för att övriga i klassen skall få arbetsro och de stökiga får gå i specialklass.
Nyanlända skall inte börja i ordinarie klasser förrän de kan läsa och tala svenska ordentlig, om det finns möjlighet så får de undervisning på sitt eget språk under tiden de lär sig svenska. Det skall finnas resurser för barn som behöver hjälp, det skall också finnas riktiga böcker för eleverna och inte bara en massa kopierade lösa blad. Och politikerna får se till att mobbning och inte minst nätmobbning en gång för alla upphör.
Hur svårt kan det vara?
kommunikationsansvarig,
Trafikverket Väst