PREMIÄR FÖR NY TEKNIK PÅ VÄGEN
EKONOMI: I morgon är det allvar. Då ska AB Volvos självkörande lastbilskonvoj bege sig ut på allmänna vägar för första gången – ända till Rotterdam.
I morgon drar AB Volvos självkörande lastbilskonvoj ut på vägarna. Men det dröjer lång tid innan vi möter helt förarlösa lastbilar i trafiken. – Det här är en evolution, inte en revolution, säger Anders Kellström, ansvarig för projektet.
Vi har två Volvolastbilar av modell FH framför oss när Wilhelm Wiberg kopplar upp lastbilen vi sitter i mot de två andra framför oss. Nu kontrolleras hastighet, broms och gas i stället av Robert Laxing - som styr fordonet längst fram i karavanen.
– Jag behöver bara styra, förklarar Wilhelm Wiberg, systemutvecklare på AB Volvo.
Det är så ”platooning” fungerar i praktiken. Förarna ställer in vilket avstånd, mätt i sekunder, de ska ha till varandra och kopplar sedan i hop sig. På så vis minskar till exempel bränsleförbrukningen med upp till tio procent, eftersom luftmotståndet för de bakre lastbilarna blir mindre.
Nu körs konvojen på testbanan Asta Zero utanför Borås, men på fredag ska Wilhelm Wiberg, Robert Laxing och Edvin Valtersson, tillsammans med tre förare till, ut och köra sin lastbilskaravan på de allmänna vägarna. Slutdestinationen är Rotterdam, Holland och resan är en del i ett EU-projekt för att uppmärksamma utvecklingen kring automatiserade fordon – och få branschen och myndigheterna i de europeiska länderna att komma överens om vilka regler och lagar som egentligen ska gälla för självkörande lastbilar. I TEORIN SKULLE lastbilsplutonen nämligen kunna klara sig med bara en förare. De två, eller fler, efterföljande lastbilarna kan hänga på, svänga, byta fil, bromsa in och gasa på helt utan egen förare.
– Det är den långsiktiga visionen, även om det scenariot ligger väldigt långt fram i tiden. Men om det här ska bli möjligt måste lagstiftningen i hela Europa anpassas och kommunikationen mellan olika fordon och mellan fordon och infrastruktur måste standardiseras. Jag vill dock understryka att vårt synsätt på den här tekniken nu bara är att göra körningen säkrare och mer bekväm för förarna. Vi vill inte ta bort förarna, förklarar Anders Kellström, projektledare på AB Volvo och ansvarig för lastbilstillverkarens del i EU-projektet.
Dagen när du möter lastbilar utan en enda människa i förarhytten tror han ligger många år framåt.
En övergång till självkörande lastbilarna väntas dock ge många fördelar. Trafiken kan bli säkrare, på grund av att den mänskliga faktorn minskar, miljöpåverkan mindre, på grund av den lägre bränsleförbrukningen, och vägarna mindre trånga – eftersom lastbilarna kan ligga väldigt nära varandra.
Riskerna är de som finns med all ny teknik – att det inte fungerar som det ska, att nätverket bryts eller att någon kan försöka hacka sig in i systemet och ta över styrningen till exempel.
– Skyddet mot hacker-attacker är en väldigt viktig del av säkerheten. All trafik mellan fordonen är krypterad och vi vet hela tiden vem som är avsändaren bakom ny information. Vi har också koll på att ingen kan kopiera information och använda den för att till exempel upprepa order till fordonen, berättar Wilhelm Wiberg. HAN HAR, TROTS att han sitter i den bakersta lastbilen, full koll på vägen framför. Om han plötsligt skulle behöva bromsa, bryts kopplingen till de andra fordonen i plutonen – likadant om till exempel en personbil kör in mellan lastbilarna. Han får också varningar på skärmen om Robert Laxing håller på att byta fil eller bromsar in kraftigt.
De senaste månaderna har testkörningarna varit många och genomgångarna noggranna.
– På fredag måste allt vara på plats, säger han.