KRIGSZON BLEV EN KONSTHALL konst: I röda sten konstHaLL LeVer göteborgs saMtIdskonst
tände på och släckte. Och i många år förvarade ett företag som sysslade med kemiska avfall sina gifter här.
– Knappt någon vågade sig hit, inflikar Ulla. Det var ett tillhåll för duvor, råttor och människor i samhällets utkanter. Containrar och sopor fanns överallt. Vi har kallat det en krigszon. PÅ VÄGEN SKULLE arbetsgruppen för Röda sten dock stöta på många hinder. Det fanns långt gångna planer på att omvandla huset till en kontorsbyggnad, och många av de ledande kommunpolitikerna med Göran Johansson i spetsen motsatte sig projektet; politiker som enligt Per Hållén ville ”koncentrera allting till Korsvägen och de områdena”.
Det officiella motargumentet var att det inte fanns några pengar till kultur i kommunerna, vilket i huvudsak sant. Alla fria verksamheter hade det svårt under det ekonomiskt gräsliga 1990-talet.
– Men vi fortsatte. Konstigt nog gjorde vi det, säger Per Hållén.
Tur var det. Med statliga bidrag och pengar från det privata näringslivet i Göteborg, samt insatser från tusentals frivilliga i föreningen, blev berättelsen en framgångssaga. I dag är Röda sten konsthall en självklar och viktig del av stadens konstscen. Och när ansedda New York Times och sajten Trip Advisor ska rekommendera platser i Göteborg att besöka, är konsthallen med bland favoriterna.
– Röda sten är nödvändigt i Göteborg. Den har varit oerhört viktig för samtidskonsten i staden, och här arrangeras också föreläsningar, debatter, och en väldigt stor ungdomsverksamhet som man inte ska glömma bort. Röda sten måste få ha framtiden för sig, säger Ulla Forsén. VAD GÄLLER GÖTEBORGS status som konststad, har dock åtminstone Per Hållén inte bara gott att säga.
– Kommunen satsar på tok för lite på kultur, bara ett par futtiga procent av budgeten. Den internationella konstbiennalen som vi är huvudman för är enormt underfinansierad. Enormt! Och det gäller också den fria konsten och det fria kulturlivet, säger han.