Förening larmar om familjehem

NYHETER: Familjehemsförmedling har blivit ett sätt att sko sig ekonomiskt. Ensamkommande vittnar om överfulla boenden där föräldrarna snålar på mat och kläder.

MISSFÖRHÅLLANDEN Familjehemsförmedling har blivit ett sätt att sko sig ekonomiskt. Ensamkommande vittnar om överfulla boenden där föräldrarna snålar på mat och kläder. Nu säger Ensamkommandes förening i Göteborg ifrån.

Jasdan Khalili och Farid Sultani träffar många nyanlända ensamkommande via sitt engagemang i Sveriges Ensamkommandes Förening i Göteborg. Den senaste tiden har de hört om allt fler som vantrivs i sitt familjehem. Föräldrarna tar emot fler barn än de har plats till, både i hemmet och i hjärtat.

– Det är oseriösa företag som har familjehem som varken lagar mat eller köper kläder åt dem, säger Jasdan Khalili. FAMILJENHETENS CHEF I Angered, Susanne Thörn, är också mycket bekymrad. Hon berättar om barn som bor i familjehem utan att någon utredning om lämpligheten gjorts. De anlitas av privata företag som saknar kompetens och erfarenhet att bedriva familjehemsvård. Socialtjänsten i Angered har valt att inte anlita familjehem via privata företag, även om det också finns flera som fungerar bra.

– Men vem som helst kan starta familjehemsföretag och det krävs inget tillstånd och ingen utbildning för det.

Det ökade behovet av familjehem har gjort att oseriösa företag sett sin chans att sko sig. ”Nu ska alla tjäna pengar på de ensamkommande” säger en socialsekreterare som GP talat med. DET ÄR VANLIGT att ensamkommande inte vågar berätta om bristerna när socialtjänsten kommer på hembesök, enligt Jasdan Khalili och Farid Sultani. I stället ber de föreningen om hjälp.

– Men vi kan inte hjälpa dem. Det är socialtjänstens ansvar, säger Jasdan Khalili. Så nu ryter Ensamkommandes förening ifrån. I ett inlägg på sin Facebook-sida skriver de att ”Människor är inga varor!” och ”Skärpning!” riktat till företagen och socialtjänsten.

– De här privata familjehemmen tjänar mycket pengar på barnen. Problemet är att ingen kollar upp dem, säger Jasdan Khalili.

Louise Parbring, enhetschef, boende för ensamkommande ungdomar i Göteborg, har sett föreningens kritik på Facebook. Hon tycker det är bra att dessa historier kommer upp till ytan.

– Jag får mest andrahandsuppgifter mig till del, men har hört många liknande historier. Det kan vara svårt för den enskilda att klaga. DEN SOM BOR i ett familjehem kan uppleva det som ett gisslanläge och vågar inte säga till om något är fel, berättar Parbring. Familjeföräldrarna säger att de skickar pengar till deras familj i hemlandet och att de slutar med det om de klagar på boendet.

Vidare berättar Parbring att det finns företag som fångar upp ensamkommande under sin allra första tid i Sverige.

De ger dem en lapp med en adress och säger till dem att de ska uppge till myndigheterna att de får bo där. Så hamnar de i händerna på privata familjhemsplacerare innan de fått kontakt med kommunens socialtjänst.

– De utnyttjar deras okunskap för att kunna tjäna pengar, säger hon. MEN I DEN här soppan finns det goda exempel. Farid Sultani bor själv i familjehem sedan tre år tillbaka och han tycker att det är ett bra sätt att komma in i det svenska samhället. Om familjen är svensktalande lär man sig språket snabbare.

– Jag trivs bra och har aldrig känt att något har fattats, säger han.