”Sverige behöver inte solkraften” Fakta: Sveriges elproduktion
MILJÖ Solenergin är på frammarsch i Sverige. Ingen annan energiform är så populär. Ändå tyder mycket på att den förblir marginell i vårt land. Nyligen visade preliminära uppgifter från branschorganisationen Energiföretagen Sverige att solenergin under 2015 nådde en ny rekordnivå.
Fast det innebär bara att den för första gången någonsin kunde synas i statistiken. Totalt var solens bidrag 0,1 terawatttimmar (TWh) eller 0,06 procent av elproduktionen i landet. Nivån är med andra ord fortfarande mycket låg.
Frågan är hur hög den kan bli. Företrädare för solenergibranschen är mycket optimistiska och opinionsmätningar antyder att svenskarna tycker bättre om solenergin än någon annan energiform. Allt fler funderar på att investera i solceller.
Ändå tror flera experter att solen aldrig kommer att bli
Den svenska elproduktionen var 158 terawattimmar (TWh) under 2015. Vattenkraften svarade för den största andelen, 74 TWh, följd av kärnkraften med 54,3 TWh. På tredje och fjärde plats återfanns vindkraften, 16,6 TWh, och den biobränslebaserad elen, 10,5 TWh. Solenergin svarade för 0,1 TWh.
Sammantaget innebär det att den svenska elproduktionen är till över 98 procent fossilfri vilket vi sin tur innebär att utsläppen av koldioxid är så gott som obefintliga. Källa: Energiföretagen Sverige. en särskilt stor energikälla i Sverige.
– Ska man hårdra det hela kan man säga att världen behöver solel, men inte Sverige, säger Björn Karlsson, professor i energiteknik vid Mälardalens högskola. HAN PÅPEKAR ATT den svenska elproduktionen, baserad som den är på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränsle, är till nästan hundra procent fossilfri.
– Sverige är redan helt outstanding, säger han.
Dessutom är solenergin fortfarande relativt dyr. Priset på solceller har visserligen sjunkit kraftigt tack vare en stor produktion i Kina. Men utan investeringsstöd och skatterabatter skulle uppförsbacken vara brant. Räknas subsidierna bort kostar det fortfarande mycket mer att producera el med solenergi jämfört med exempelvis kolkraft.
– I Spanien och Italien är läget gynnsammare, tack vare solinstrålningen. Där är kostnaden bara hälften så stor som i Sverige, och i många delar av världen SOLSATSNING. kommer solenergin att få stor betydelse. Men här hemma sätter de långa solfattiga vintrarna käppar i hjulet. Man kan lagra energin i batterier men inte över en hel vinter, säger han.
– Om solenergin står för en procent av vår elproduktion om tio år är det bra.
Uppenbart är dock att man inom regeringen har förhoppningar om en större andel. Därför har men gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i framtiden, ett uppdrag som ska redovisas i höst. – DET FINNS inget specifikt mål. Utgångspunkten är att ta reda på vad som är lagom mycket, att göra en utvärdering utifrån nyttan och kostnaderna, säger Gustav Ebenå, ansvarig för projektet.
– I viss mån handlar det om vad som händer om kärnkraften avvecklas. Läggs den ned kan solenergin behövas i högre grad.