Flyktingkrisen blir allt värre
Tragedierna på Medelhavet avlöser varandra. 13 000 flyktingar har räddats på en vecka, och minst 700 har dött eller saknas. Den verkliga siffran befaras dock vara högre.
Cirka 700 människor befarats ha dött på Medelhavet den senaste veckan. Det gynnsamma vädret tros vara en orsak till att extra många flyr just nu.
Flyktingkrisen fortsätter. 100 000tals människor väntar på en chans att ta sig till Europa med hjälp av människosmugglare. Men priset är högt, och många kommer aldrig fram.
Enligt den internationella organisationen för migration, IOM, beräknas omkring 195 000 människor ha nått Italien, Grekland, Cypern och Spanien sjövägen sedan årsskiftet. Närmare 1 500 har dött eller saknas.
Siffrorna är dock osäkra och mörkertalet stort. Ingen vet hur omfattande trafiken faktiskt är i ofta livsfarliga båtar och vilka katastrofer som går myndigheter och medier förbi i tysthet.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR tros upp till 700 migranter ha drunknat i en serie båtolyckor utanför Libyens kust bara de senaste dagarna. Det hände söder om Italien. CARLOTTA SAMI, taleskvinna för UNHCR, uppger enligt BBC att nästan 100 migranter saknas efter att en båt kapsejsade i onsdags. Den slog runt när, av bilderna att döma, människorna trängde på mot ena sidan och gav båten slagsida när de upptäckte ett räddningsfartyg.
Människor klängde sig desperat fast vid däcket eller hoppade i vattnet och började simma. 562 kunde räddas av den italienska marinen, medan fem döda påträffades.
Omkring 550 andra migranter är borta sedan en båt slog runt i torsdags morgon efter att ha lämnat hamnen i Sabratha i Libyen dagen innan. Överlevande säger att båten saknade motor och bogserades av ett annat smugglingsfartyg.
Vid en tredje olycka i fredags räddades 135 människor och fördes till Taranto och Pozzallo i Italien, 45 personer hittades döda medan ett okänt antal alltjämt saknas.
Den senaste veckans dödstal kan bli så högt som 900, tror UNHCR.
De italienska myndigheterna uppgav i går, efter ännu en räddningsaktion, att minst 13 000 personer kommit till Europa via
Medelhavet den senaste veckan.
Anledningen till att så många, trots de stora riskerna, kommer från framför allt Libyen nu beror på att vädret är gynnsamt.
Det är också den huvudsakliga rutten sedan EU:s avtal med Turkiet började tillämpas. Syftet är att stoppa migranter och flyktingar från att komma över Egeiska havet från den turkiska kusten till de grekiska öarna med ökad övervakning samt att skicka tillbaka människor utan asylskäl. STRÖMMEN AV människor har minskat högst avsevärt. Men i stället sitter nu 10 000-tals människor fast i Grekland i oviss väntan och under förhållanden som har kritiserats. Och förra veckan kom nyheten att en domare på ön Lesbos har förklarat at en syrisk man ska få sin asylasökan prövad i Grekland eftersom Turkiet inte är ett säkert land för syrier.
Samtidigt är det ytterst tveksamt om avtalet med Turkiet håller. Den turkiska sidan kräver, förutom pengar, visumfrihet för sina medborgare redan i sommar. EU, å andra sidan, ställer som villkor att Turkiet lever upp till flyktingavtalet och reformerar bland annat sina terrorlagar. DETTA HAR DOCK den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan avvisat.
– Det är en bra sak om turkarna får visumfrihet till Europa. Men vi kan naturligtvis inte ge efter för någon utpressning, sa EU:s kommissionär Cecilia Malmström i Ekots lördagsintervju.
Relationerna präglas av retorik och motsättningar, snarare än samarbetsvilja, inför att frågan ska avgöras av EU:s stats- och regeringschef nästa månad. De är i sin tur splittrade.
Vilka följder det får för hur flyktingkrisen kan hanteras, återstår att se.