Mycket oro kring LOV
Jag arbetar som undersköterska i hemtjänst och är riktigt orolig för LOV (lagen om valfrihet).
Många av omsorgstagarna har svårt att välja då de är i beroendeställning. Tänk om de inte är nöjda? Hur skall de våga framföra det? De kanske inte heller är kapabla att välja. En del har inte heller någon anhörig som kan hjälpa dem. Risken är att de blir ännu mer utsatta.
Jag är även orolig för att statusen för undersköterskor kommer att sänkas då det troligen kommer att bli sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Sämre för att en del företag troligen kommer att sakna kollektivavtal. Samt att det kommer att krävas fler system som mäter och kontrollerar, vilket leder till ökad stress. En annan farhåga är att man inte längre kommer att arbeta salutogent (se till det friska) utan i stället gå tillbaka till att bli hemhjälp för att få och behålla fler kunder.
Hur blir det med vår anställningstrygghet i Göteborgs stad?
Jag och de flesta av mina arbetskamrater är oroliga för LOV då vi både har sett och läst hur det blivit i Stockholm med omnejd; att det varit brist på kontroll, att det kostat mycket pengar samt att arbetsmiljön och arbetsvillkoren blivit sämre.
Det känns inte bra att våra skattepengar går till att göra äldreomsorgen För att nyanlända elever och föräldrar ska känna en gemenskap och en delaktighet i sina barns skola valde Talldungeskolan att satsa på ett tre dagar långt projekt för att öka samverkan med föräldrarna. Under en förmiddag undervisades eleverna i svenska. Vi arbetade mycket med bilder, tränade på att berätta för varandra, skriva samt tillverka egna spel.
Efter att skoldagen var slut var föräldrarna inbjudna att följa med på vår utflykt till Asperö i Göteborgs skärgård. Detta mer ojämlik. Där det finns pengar att tjäna är heller inte alltid intentionerna de bästa.
Men jag hoppas att de som har röstat för att införa LOV har tänkt på ovanstående farhågor och har en handlingsplan för det. Jag tycker att man borde fråga dem det berör innan man slösar en massa tid och pengar.
Det är valfrihet och inflytande för mig. var för både elever, föräldrar och pedagoger en fantastisk upplevelse. Flera av våra föräldrar hade inte åkt färja, eller besökt skärgården innan. Solen sken och vi kunde både leta musslor, och fiska krabbor. Alla var glada över upplevelsen och över att få vara tillsammans på en annan plats än skolan.
Andra dagen åkte vi tillsammans till Delsjöområdet efter skolan, för att ha picknick, spela fotboll, brännboll samt vara tillsammans.
Föräldrarna fick möjlighet
Med ett kinesiskt TVteam ombord under hela första resan fick staden, och Sverige, verkligen gratisreklam! Detta dessutom innan Kina blev en ekonomisk stormakt.
Undrar vad gästande turister från Kina skulle tycka om de inte kan bese Ostindiefararen? att på ett lättsamt sätt berätta om saker och ställa frågor. Detta var värdefulla och lärorika dagar för oss pedagoger. Det fanns värme, glädje och det skapades ytterligare förståelse för oss pedagoger som arbetar med elever från andra kulturer.
Det krävs så lite för att en vänskap skall uppstå och en annan människa ska känna att man är en del av ett sammanhang.
Förstelärare i specialpedagogik