Oenighet om effekter av låga räntan
EKONOMI En fortsatt låg ränta får stor effekt även för pensionssparare. Positiva sådana, enligt några ekonomer. Helt tvärtom, tycker andra.
Nu på onsdag ska Riksbanken ge besked om nivån på reporäntan. Att den kommer att fortsätta ligga på en oförändrad, låg nivå är flera ekonomer överens om.
Annika Winsth, chefsekonom Nordea, tror att reporäntan blir fortsatt låg också under 2017. Därmed får vi också låga bolåneräntor en lång tid framöver, gissar Annika Winsth, som ser problem i långa perioder av låg ränta och anser att de på sikt slår mot privatpersoner.
– Negativa räntor riskerar att leda till felinvesteringar. För pensionsbolagen som måste placera en del i statspapper leder det till dålig avkastning. För privatpersoner innebär det i sin tur sämre pensioner, säger Annika Winsth till TT.
Men Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, håller inte med om att en låg reporänta nödvändigtvis leder till sämre pensioner.
– Visst påverkar det, men pensioner bestäms av så många andra faktorer, som utveckling i svensk ekonomi i övrigt. Pensionsbolag investerar inte bara i räntepapper som statsobligationer utan också andra tillgångar som aktier och fastigheter, säger hon.
Även Anna Breman tror på ett besked om oförändrat låg ränta på onsdag, men på en första försiktig räntehöjning runt årsskiftet 2017/2018. ATT HÅLLA reporäntan så låg som nu är rent oansvarigt av Riksbanken, tycker Peter Malmqvist, chefsanalytiker vid fondkommissionen Remium.
I efterdyningarna av brexitchocken är en låg räntenivå visserligen förståelig, medger han, men anser att när de svallvågorna har dämpats borde reporäntan höjas. Riksbanken måste väl anpassa sig till den globala räntenivån?
– Fed (Federal Reserve System, USA:s centralbank) har väldigt lite med svensk ekonomi att göra, vi kan inte rätta vårt ränteläge efter dem.
De som drabbas av den låga reporäntan är framför allt de sämst ställda, de som har störst andel av sitt sparande vanliga räntebärande fonder för att de inte törs ha det i riskfyllda aktieplaceringar, enligt Peter Malmqvist.
– Samtidigt gynnar låg ränta de rika som får sänkt räntekostnad på fastigheter och ökat värde på sina aktier, säger han. ATT KOMBINERA EN minusränta med den kreditfinansierade konsumtion och överhettning i ekonomin som vi enligt Peter Malmqvist har i Sverige i dag riskerar att leda till kraftiga kastningar i ekonomin, hävdar han.