Barntrenden tuff för vården
I många år var det vanligt med ”midsommarbarn” i Sverige, alltså barn som föds ungefär nio månader efter årets längsta dag. Numera kommer flest barn i juli. Det är den period då det är tuffast för vårdpersonalen.
Allt fler barn föds under sommaren – den tiden på året som är tuffast för vårdpersonalen. Sahlgrenska satsar bland annat på att lösa personalbehovet med hjälp av bonusar.
– Det har blivit en förskjutning mot sommaren, förr var det snarare vårmånaderna som hade flest födslar. Men från 2008 har juli varit den månad som flest barn har fötts, säger Tomas Johansson som är befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån.
Han säger att det är svårt att spekulera om de bakomliggande orsakerna till förskjutningen, men tror att tidigare års toppar under januari, februari och mars har att göra med att barnen avlades under semestrarna. Nu tycks det finnas en tendens att styra familjebildandet så att själva barnafödandet infaller under semestern.
– För att veta orsaken måste man egentligen fråga, men man kan ha vissa hypoteser. Numera är det vanligt att båda föräldrarna arbetar och då vill man i högre utsträckning kunna styra när under året man vill föda barnet och även kunna hitta en lämplig tidpunkt när barnen ska skolas in.
Det finns en motsättning i att flest barn föds samtidigt som vårdpersonalen ska ha semester. Lotta Wassén är verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset och hon säger att beredskapen för sommaren ser ut ungefär som tidigare år.
– Förlossningsverksamhet kan man inte stänga ner, den är öppen dygnet runt, året runt.
”En femtedel av de som föder går hem inom ett dygn.Vi har kvar kvinnorna så länge det är medicinskt motiverat, men min upplevelse är att folk inte vill stanna på BB särskilt länge sommartid.”
VERKSAMHETEN DRAR NER antalet förlossningsplatser från 24 till 22 under sommaren. För att kunna hålla verksamheten flytande har man bland annat erbjudit barnmorskor en bonus om de går med på att flytta sin semester.
– De får ekonomisk ersättning med 5 000 kronor per vecka som de flyttar sin semester utanför semesterperioden juli-augusti. Vi tar även in barnmorskor från mödravården, LOTTA WASSÉN Verksamhetschef på kvinnosjukvården vid Sahlgrenska pensionerade barnmorskor och barnmorskestudenter. Det är så vi löser det, men det bygger på att vi har en lojal personal som tar extrapass. MINSKAT ANTAL förlossningsplatser i kombination med en ansträngd bemanningssituation riskerar att leda till ett pressat läge på förlossningen i sommar. Men Lotta Wassén ser ingen risk att man kommer köra hem nyförlösta kvinnor i förtid.
– En femtedel av de som föder går hem inom ett dygn. Vi har kvar kvinnorna så länge det är medicinskt motiverat, men min upplevelse är att folk inte vill stanna på BB särskilt länge sommartid. I de flesta fall finns det plats för partnern också, men blir det väldigt högt tryck så måste vi i första hand tillgodose att den nyförlösta kvinnan får plats. Finns det en risk att föderskor får åka till andra sjukhus? GP 30 MAJ.
– Sahlgrenska universitetssjukhuset har ett uppdrag att ta hand om alla barn som föds från vecka 22. Saknas det neonatalplatser så kan det vara så att man får flytta till något annat ställe. Föder man efter vecka 28 kan man hamna i Borås eller på NÄL, men föder man innan vecka 28 kan man hamna i Lund eller Stockholm. På andra håll i vården kan man korta köerna genom planerade operationer, kan inte planerade kejsarsnitt vara ett sätt att säkerställa att ingen behöver vända i dörren?
– Nej, vi tror inte på det. Av 10 000 födslar på ett år snittas ungefär 16 procent. Varken patienten eller sjukvården skulle tycka att det vore bra att höja frekvensen till 50 procent. Det är säkrare för en kvinna att bli normalförlöst än genom kejsarsnitt.
Näl: En frisk omföderska med ett friskt barn stannar en natt och en frisk förstföderska med ett friskt barn stannar två nätter. Vid något avvikande av fysisk eller psykisk karaktär görs individuella bedömningar.
Säs: Det beror på hur förlossningen går. Frisk mamma