3 000 DÖDA BARA I ÅR
Hittills i år har över 3 000 människor rapporterats döda eller saknade på Medelhavet, vilket är långt fler än under samma period förra året. Men tragedin hamnar i skuggan av andra nyheter.
Moustafa Jano hade redan rest med familjen från syriska Aleppo till norra Irak, när han för mindre än ett år sedan ensam tog vägen via Turkiet och över Medelhavet till Grekland. Han berättar att de var runt 55 personer i den överfulla gummibåten.
– Den började fyllas med vatten och motorn slutade fungera mitt ute på havet, för att vi var för många. Vi dog nästan, det är ett hemskt minne.
Han kan inte simma och tackade Gud när en seglare efter flera timmar på havet räddade dem. Att ta med sin gravida fru och två barn på resan var inte ett alternativ.
– Innan jag bestämde mig hade jag hört om många som drunknat på resan, så jag var jätterädd. Men ibland riskerar man allt för att kunna ge dem (familjen) ett nytt liv. Jag vill ge dem hopp och att vi ska kunna leva i fred, säger han.
Mer än 3 000 flyktingar och migranter har omkommit på Medelhavet i år, enligt den internationella organisationen för migration, IOM. Under samma period förra året var siffran 1 971, alltså betydligt lägre. Ändå är tragedin långt ifrån lika uppmärksammad som för ett år sedan. – MAN GLÖMMER bort att se till de mänskliga ödena. Det kommer andra problem in i spelet, som brexit, Trump eller det turkiska kuppförsöket och överväldigar flödet av nyheter, säger Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska institutet.
Bara de senaste tio dagarna har 120 kroppar spolats upp längs Libyens kust. Att åka med båt till Italien har återigen blivit vanligare, sedan den så kallade Balkan-rutten stängts. Förra veckan kom 80 procent av de migranter och flyktingar som anlände till Europa till Italien. Karlsson tycker det är helt uppenbart att EU saknar en gemensam, tydlig strategi för hur flyktingkrisen ska hanteras.
– Det liberala öppna Europa som låg till grund för alla fördrag är hotat i dag av länder som Ungern och Polen, det katastrofala med brexit och de nationalpopulistiska rörelser som finns i många länder. LÄKARE UTAN GRÄNSER ökade sin insamling med nästan 50 procent under förra årets tredje kvartal, när medierna var fulla av berättelser från Medelhavet. Nivåerna höll
sig betydligt över de normala under hela vintern.
– Intresset höll i sig till februari– mars. Sedan har vår insamling återgått till det normala, säger Katharina Ervanius, tillförordnad insamlingschef.
Hon påpekar att de fortsätter sitt arbete och är på plats på samma ställen som tidigare.
– Det vi ser är att mediebevakningen har minskat och den hänger samman med att vi också får minskade intäkter, säger Ervanius. ÄVEN RÖDA KORSET såg ett stort uppsving under hösten, men Malin Barnö, tillförordnad insamlingschef, tycker att engagemanget finns kvar.
– Hösten var ju extrem så till vida att det blev sådan medie-hajp på själva frågan, men jag skulle säga att det fortfarande finns ett stort engagemang. Många kanske startade sitt engagemang då men håller fortfarande i det, säger hon.