OS NÅR INTE FAVELORNA
OS-festen är i full gång, men spelen når inte alla. I Rios fattigare områden fanns det inför OS hopp om inkomster från turister – som nu har förbytts till frustration. – OS är en katastrof och jag tänker inte titta, säger en favelabo.
Nästan ljudlöst glider linbanekorgarna uppåt mot bergen som omger Rio de Janeiro. Den fem år gamla linbanan används till största delen av de boende i favelan Complexo do Alemão, som består av ett tiotal kåkstäder vars hus klättrar upp mot bergen.
Delar av linbanan går nära marken och utsikten är magnifik: vid och lång. Ner mot taken syns barn som försöker flyga sina drakar, trots att vindarna är stilla.
Men inte en enda turist syns så långt ögat når, varken i korgarna eller vid slutstationen i Complexo do Alemão.
Det tycker 40-årige Cleber Arauto är synd. Han står vid slutstationen, ett stenkast från sitt eget hus, och säljer tavlor med klassiska Riomotiv.
– Det är min fru som har målat dem, och konsten här också, säger han med ett leende och pekar bort mot en betongvägg prydd med färgstarka motiv. FÖRSÄLJNINGEN ÄR DÄREMOT inget att glädjas över. När linbanan invigdes av presidenten Dilma Rousseff 2011 var förhoppningarna om inkomster från både fotbolls-VM och OS stora. Men då var också landet välmående.
– Vi hade skyhöga förväntningar. Tidigare kom det många turister hit till slutstationen och köpte grejer av oss och det är vi helt beroende av, säger Arauto.
Brasilianska medier ger honom rätt, turisterna lockades dit av utsikten och kanske även spänningen med att bege sig utanför de vanligare attraktionerna.
Sedan slog den ekonomiska krisen, korruptionsskandaler och det myggburna zikaviruset till med full kraft. Pessimismen och arbetslösheten ökade, och en nyfunnen medelklass trycktes tillbaka ner mot fattigdom.
Vid linbanans ändhållplats i Complexo do Alemão finns poliser från UPP på plats, en särskild polisstyrka som intog en rad favelor i samband med att landet tilldelades OS för att minska våldet och få bukt med drogkarteller.
Cleber Arauto tycker fortfarande
att det är våldsamt – inte enbart i kåkstäderna utan i hela Rio. Han menar att oroligheter inför OS blev snedvridna i inhemska medier.
– De visar bara vad som är fint med staden, glada människor nere vid stranden. HAN ÄR GLAD över att vi är på besök, och vill att brasilianska medier ska göra detsamma för att få bättre balans i nyhetsrapporteringen.
– Här har vi linbanan med kapacitet för en massa människor, och utsikten. Men många kommer inte för att de är rädda för våld – en rädsla som brasilianska medier har skapat. I stället skriver de enbart om våra problem, och här sitter vi och med panik för att vi isolerats på grund av OS. Inga turister vågar sig hit och vi får inga inkomster, säger han uppgivet.
En kvinna som bor i favelan och som jobbar längre ner i staden som sömmerska sitter i gondolen. Hon vill inte uppge sitt namn men är positivt inställd till OS.
– Det är ett privilegium att anordna OS. Jag gillar inte att folk
En stor säkerhetsstyrka på 85 000 man, dubbelt så stor som London 2012, ska garantera säkerheten under spelen.
När OS inleddes rapporterades det om svenskar som hamnade mitt bland beväpnade droghandlare och tvingades med in i en favela i Rio. Svenskarna visade sig vara journalister, som släpptes utan dramatik.
Under OS har även ett presstält vid ryttaranläggningen Deodoro utsatts för beskjutning sedan en kula gick genom ett presstält och landade på golvet.
Därefter attackerades en pressbuss och glaset krossades. Uppgifterna har gått isär huruvida det rörde sig om ett skott eller stenar som kastades mot glaset. En journalist uppgavs ha fått ett stort sår i ansiktet av glaset. Bussen var på väg till Deodoro. protesterar mot olympiaden, säger hon.
Inte helt oväntat är inställningen annorlunda i andra delar av Rio. Inne i stan utanför den stora Olympiastadion står Solange Campos Ribeiro.
– Jag är en stolt brasilianska och jag vet att folk säger att landet är i en kris. Men vi måste tänka framåt, och inte bara fokusera och prata om det som är dåligt. Tänker du titta på OS?
– Jag kommer inte att titta från arenorna – men jag ska se precis allt på tv, säger hon och skrattar.
Cleber Arauto är av motsatt åsikt. När han talar om OS gestikulerar han, skakar på huvudet och kallar spelen för en katastrof som han har kommit att hata. Titta tänker han absolut inte göra, inte resten av favelan heller, enligt honom.
– Vi visste att Brasilien inte har det som krävs för att anordna spelen. Det finns så många fel här med låg utbildning och dålig sjukvård.