Sänkta skatter är inget universalmedel

GLOBALISERINGEN ÄR BÅDE ett hot och en möjlighet för små och medelstora företag. Å ena sidan kan företag slås ut i teknisk omvandling och internationell låglönekonkurrens. Å andra sidan möjliggör globaliseringen också inköp av insatsvaror och -tjänster till lägre priser. Det innebär att företag kan skapa nya och växande marknader. Det som framgångsrikt utnyttjats av de stora företagen har i alltför liten utsträckning använts av de små och medelstora företagen. Detta har inneburit att storföretagen flyttar allt större delar av produktion, underleverantörer och forskning till de nya marknaderna.

Tyvärr har de små och medelstora företagen inte kunnat kompensera för det bortfall av produktion och sysselsättning som blivit följden. Som ett resultat av detta har den svenska exporten sedan 1990-talet stadigt utvecklats sämre än EU15.

En lärdom av detta är att företag måste flytta produktionen högre upp i värdekedjan. De måste i ökad utsträckning konkurrera med kunskap och unika innovationer – inte låga löner, lågutbildad arbetskraft och kopior. För att konkurrera på globala marknader måste företag satsa mer på sammansatta produkter, där egen tillverkning och importerade komponenter och understödjande tjänster kombineras till system.

En annan lärdom är att mindre företag måste gå i kluster, det vill säga lära sig samverka med andra små och stora företag vars komponenter tillsammans når framgångar i förhandlingar med den globala marknadens beställare.

FÖR ATT RUSTA små och medelstora företag för en global konkurrens på hemmaplan eller exportmarknaden krävs ett kunskapslyft för företag. Investeringar i utbildning på alla nivåer, inklusive det livslånga lärandet. En fungerande regiontrafik. Stimulanser för att få företag att rekrytera arbetskraft med högre utbildning. Ökat samarbete med högskolor och industriforskningsinstitut. Utbildningsprogram för export, gärna riktade till elever med kulturell bakgrund i expanderande marknader

Sänkta skatter och arbetsgivaravgifter för företag är inget universalmedel. I värsta fall kan generella stimulanser av detta slag snarare fördröja nödvändig produktivitetsutveckling i näringslivet.

Skattestimulanser för forskning och innovation, utveckling av företagens processer, organisation, kompetensutveckling, marknadsföring, deltagande i mässor ger klarare signaler om vilka företag Sverige behöver.

Att företag kan söka statsstöd för detta är relativt okänt, både i företag, näringslivsorganisationer och myndigheter, men det är just dessa typer av stöd som EU förordar (EU-förordning 651/2014 och åtföljande svenska förordningar) för att få små och medelstora företag att växa.

Många har uppfattningen att lån och riskkapital endast är till för företag i storstäderna. Det är fel. Räknat per capita beviljar såväl VINNOVA, ALMI och Norrlandsfonden stöd och lån i hela landet till företag som vill utveckla sig. För de företag som vill söka sig ut på exportmarknaderna finns stora möjligheter att söka exportkrediter. Tyvärr är allt detta något som är okänt för många företag.