Apparaten i örat kan ge bättre minne
Kan du inte höra syrsorna spela? Eller har du svårt att hänga med i samtalet på kalaset? Då kan det vara dags att skaffa hörapparat. Dålig hörsel kan påverka minnet och öka risken för demens.
Egentligen har det pågått under många år. Det var kanske evigheter sedan du hörde syrsorna musicera i buskarna, eller njöt ordentligt av ett restaurangbesök. Du har bara inte tänkt på det.
Hjärnan har långsamt anpassat sig till att hörseln har blivit sämre.
– Åldersrelaterad hörselnedsättning beror på tillbakabildande av celler i innerörat, något som börjar redan i 20-årsåldern. Men inledningsvis går det väldigt långsamt och det är inget vi noterar, säger Radi Jönsson, överläkare på hörseloch balansmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
NÄR HÅRCELLERNA I innerörat bryts ner blir diskantljuden det första bekymret. Det kan vara svårare att höra fåglarnas kvitter, skarpa telefonsignaler och ljusa skratt. Det kan också vara omöjligt att följa en konversation i bullrig miljö eftersom bakgrundsljuden maskerar de ljud man vill höra.
– Tänk dig en stereo, där du skruvar upp basen och sänker diskanten. Ljudbilden blir trasig, och man tvingas anstränga sig till det yttersta för att höra vad som sägs, säger Radi Jönsson.
MAJORITETEN AV ALLA 60–70-åringar har fortfarande normal hörsel, eftersom den största förändringen sker efter 70 år. Men då går det också fort utför. Mellan 70 och 80 sker den snabbaste hörselförsämringen under hela livet, förklarar Radi Jönsson.
– Sen brukar det stanna av och de flesta 85–90-åringar har oftast något sämre hörsel än de som är tio år yngre. Man blir inte döv av vanlig åldersrelaterad hörselnedsättning, säger hon.
Att höra dåligt kan dock få andra förödande konsekvenser. Studier har visat på ett stort samband mellan dålig hörsel och utveckling av demens. När kommunikationen med andra människor minskar ökar isoleringen och minnesfunktionerna påverkas.
Dessutom blir hjärnan delvis överansträngd i kampen för att lyssna och hänga med i samtalen, vilket i sin tur kan leda till minskade kognitiva förmågor. LÖSNINGEN STAVAS I första hand hörselrehabilitering och hörapparat. Ju tidigare, desto bättre. Hörseln har både med korttids- och långtidsminnet att göra, och den som nyss har förlorat förmågan att höra vissa ljud känner igen dem när de förstärks av hörapparaten.
Den som däremot har hört dåligt under lång tid kan få problem med att urskilja variationerna i ljudbilden.
– Personen i fråga kanske inte har hört toaletten spola eller regnet smattra på rutan på flera år. Då kan det vara svårt att vänja sig, säger Radi Jönsson.
Tvärtemot vad många tror blir inte öronen latare av hörapparater och hörseln sämre av att den får hjälp på traven. Hjärnan får fler ljud att jobba med, kommunikationen med andra ökar och minnet skärps.
– Det kan bara bli bättre. Moderna hörapparater släpper igenom den vanliga ljudbilden och förstärker de ljusa tonerna, vilket brukar vara tillräckligt vid lätta och måttliga hörselskador. DET GÅR TYVÄRR inte att skydda sig mot åldersrelaterad hörselförsämring, eftersom det handlar om att åren går. Nedsättningen är också förknippad med viss ärftlighet och social ohälsa i största allmänhet. Men det finns en faktor som vi faktiskt har en liten möjlighet att påverka. Vid sidan av våra gener är buller den största boven i dramat.
– Vi vet att jobb inom bland annat förskola och skola är en stark riskfaktor, vilket betyder att det är viktigt att tillgodose en bra arbetsmiljö. Men även pensionärer som inte arbetar kan behöva skydda sin hörsel med öronproppar i bullriga miljöer, säger Radi Jönsson. FÖR MÅNGA HAR hörapparater varit ett känsligt kapitel. Behovet av hjälpmedel har setts som ett tecken på ålderdom. I dag är det ungefär lika många kvinnor som män som använder hörapparater – vilket däremot inte är ett tecken på jämlikhet.
Eftersom mäns hörsel, i genomsnitt, är tio år sämre än kvinnors, borde männen nämligen ha varit i majoritet.
För även om män generellt klagar mer på att de inte hör, är de sämre än kvinnorna på att söka hjälp för sina problem.
– Man kan ju tycka att det borde vara mer skämmigt att verka frånvarande i andras sällskap än att ha små apparater bakom öronen, säger Radi Jönsson.