Vem vill ha 1,5 miljon kubikmeter sten?
Trafikverket verkar inte ha någon koll på vad de ska göra av med den sten och lera som blir över vid bygget av Västlänken.
Isomras beskrev ledarsidan hur markoch miljödomstolen krävde omfattande komplettering på flera punkter av Trafikverket rörande Västlänkens miljöaspekter (GP 12/6). När Trafikverket den 29:e juni inkom med 60 dokument, skrev de nästan lite irriterat till mark- och miljödomstolen att: ”ansökan måste anses tillräckligt komplett”. Det verkar den emellertid inte vara.
I nuläget är masshanteringen ett stort problem. Det vill säga; vad ska man göra av de enorma massor lera och stenkross som blir över vid utgrävningarna i Göteborg när Västlänken byggs?
NÄR TRAFIKVERKET ÅR 2012 ansökte hos regeringen skulle de 1,5 miljoner kubikmeter sprängsten och 2 miljoner kubikmeter lera ”utgöra en resurs för regionen och dess utveckling”. Det lät som ett rimligt antagande. Stenen kan användas vid en rad olika byggen och infrastruktursatsningar, eller säljas.
Problemet är att det inte är särskilt lönsamt, om man räknar med transportkostnaden, miljöpåverkan och försäljningspriset av stenkross. Trafikverket tycks också ha insett detta och gjort en, för utomstående, något förvirrande tvärvändning i frågan. I miljöansökan från februari 2016 anses knappt 15 procent kunna återvinnas. Trafikverket konstaterar att: ”De anläggningar som finns idag täcker knappt det löpande behovet”.
DET LÅTER INTE mycket bättre i kompletteringen från Trafikverket till mark- och miljödomstolen från juni månad. Då skriver Trafikverket att: ”möjligheterna att återanvända massor är mycket begränsade”. Bergkrosset som man planerade skulle användas för spårläggning är heller inte lämplig och man konstaterar att det inte går att: ”återanvända bergkross direkt från tunneldrivningen till ballast för spårläggning”. Ett par miljoner kubikmeter överblivet material är alltså ingen stor resurs för regionen, vilket Trafikverket först trodde.
Trafikverket skriver att de, efter 6 år av planerande, ämnar ta fram en masshanteringsplan till hösten 2017. Men samtidigt vill de ha beslut om tillstånd i mark- och miljödomstolen före sommaren 2017. Det låter som fel körordning.
ATT TRANSPORTERA FLERA miljoner kubikmeter lera och sten utgör en allvarlig miljöpåfrestning, det kommer att innebära buller och avgasar nära bostäder. Om leran och stenen varken kan användas eller deponeras i Göteborgsområdet kommer man att tvingas köra den en längre sträcka. Det är en miljöpåfrestning som måste räknas med i miljöutvärderingen av Västlänken. Utsläppen hör till de mer omfattande från bygget och detta är alltså ingen perifer del av miljöbelastningen.
Det går inte att flytta svaret om hur det ska gå på framtiden framför sig.
I våras ställde ledarsidan frågan om just Trafikverkets ansökan till mark- och miljödomstolen var otillräcklig eller om det var så att Västlänksprojektet generellt var ogenomtänkt ur ett miljöperspektiv. Avsaknaden av en hållbar plan för hanteringen av sten- och lermassorna tyder tyvärr på att det kan vara det senare.