”Mötet med publiken är en härlig känsla”
Ända sedan Per Andersson var i barnaåren har han spelat teater. – Tillsammans med publiken kan jag få en upplevelse som jag aldrig annars når.
Första gången Per Andersson uppträdde inför publik var han bara fem år. Föreställningen gjorde han med en kompis i familjen Anderssons tvättstuga och i publiken satt en person – Pers mormor.
I tioårsåldern flyttades scenen från tvättstugan till Teaterhuset i Mölndal. Per Andersson beskriver platsen som en ungdomsgård och en plats dit han gick så ofta han kunde.
– Vår teaterledare, Nils Bohman, älskade improvisation och var väldigt bejakande. Inget var dåligt. Det gjorde oss säkra. Vi kunde göra vad som helst och alla var med på det. Det var superhärligt. Och vi hade så fruktansvärt roligt i vår lilla grupp. SEDAN DESS HAR det rullat på i samma höga fart. Under åren har han spelat ett otal farser, revyer, gjort shower och tv-program som Parlamentet och Grotesco. Fortfarande efter långt mer än trettio år på scenen tycker han att teater är det roligaste som finns. Vad är det som gör det så roligt?
– Det är flera olika saker. Det ena är gestaltning. Studera in sig på en annan karaktär och sätta sig in i hur andra människor tänker, är och gör. Det andra är att man får träffa så roliga lekkamrater och tillsammans hitta liret.
– Sedan är det grejen på scenen och mötet med publiken. När det känns som att vi alla är jättebra vänner. Det är en härlig känsla, som ett stort monster på teatern, helt galet. Det är en upplevelse som jag aldrig annars når. INOM KOMEDIFACKET HAR Per Andersson blivit en av våra starkaste personligheter. Själv kallar han sig humornörd som gärna testar nya genrer.
I den nyligen avslutade hårdrockshowen Rock Of 80’s uppträdde han i spandexbrallor och stor pudelfrisyr. Och i slutet av november startar repetitionerna för musikalen The Book of Mormon. I den spelar han mormonen Arnold Cunningham som ska åka till Afrika för att missionera.
– Det är härliga musikalnummer med sång och step blandat med politisk satir och religion. Det ska bli riktigt kul.
Samtidigt kan han absolut tänka sig att spela annan typ av teater som är mer allvarlig.
– Det handlar om att hitta sammanhanget och kanske en regissör som kan få en dit. För man är ju lite humorskadad. SOM EXEMPEL TAR han julkalendern från 2013, Barna Hedenhös, där hans roll som pappa Sture både var rolig men också allvarlig ibland.
– De tre första tagningarna lade jag in skämt av bara farten. Till slut fick jag lov att ramla ut ur bild. Då blev jag av med lite snubbel.
Per Andersson påpekar att han har blivit lugnare. En del i det är att han numera inte är så överladdad innan han ska ut på scenen.
– När jag var yngre kunde jag få så mycket energi i kroppen inför en spelning att jag var tvungen att ta långa promenader innan. Annars hade jag nog ätit upp hela teatern. Men nu kommer jag gärna åtta minuter innan förställningen börjar.