Så lockar du småfåglarna
Fågelmatning ger en chans att komma småfåglarna närmre, med lite tur landar även ovanligare arter. Vi går igenom vad man ska tänka på när man matar småfåglar.
Flera fågelarter har under hösten setts för första gången i Sverige, bland annat Dvärgsävsparven. För den fågelintresserade kan matning vara ett sätt att locka dem till sig. Fågelmaten kommer fram i butikerna framåt hösten, men det kan vara värt att inte nöja sig med första bästa produkt. Niclas Aronsson hos Sveriges Ornitologiska förening har skrivit boken ”Att mata fåglar”, han menar att talgbollarna som säljs ofta är näringsfattiga och dåligt anpassade för vårt klimat.
– De är till för bruk på kontinenten och stelnar om det blir för kallt. Händer det kan man trampa på dem, så öppnar de sig och fåglarna kan äta. Men rent näringsmässigt är det som att sätta upp en bulle, säger han.
Man bör ta bort näten som omger talgbollarna eftersom fåglar kan fastna i näten, är man ambitiös kan man även göra egna talgbollar. Bäst är blandad föda med högt näringsinnehåll och någon fettkälla för fåglarna. Fåglarna mår bra av fräsch mat, till exempel är mögligt bröd inte bra. Nötter som legat över sommaren är en annan fara, de kan bli giftiga för fåglarna om de ligger för länge. Äpplen brukar de tycka om, citrus och bananer är mindre populärt och avokado är dödligt för fåglarna.
Vill man locka till sig Pilfinkar och Blåmesar så fungerar hampa-
frön bra. I tätare bebyggelse så rekommenderar Niclas Aronsson i stället solrosfrön och jordnötter som de flesta fåglar äter. Vildfröblandningar som innehåller havre och vete är främst lämpliga i jordbruksmiljöer.
– Det finns två sorter solrosfrön, de svarta har högre energiinnehåll. Sedan finns det både med och utan skal, de skalade har bara funnits i ett par, tre år så de hittar man främst online, säger han.
EN FARA SOM finns är att man kan sprida sjukdomar bland fåglarna om man inte är försiktig. Främsta problemet uppstår när de bajsar där de äter.
– Vi avråder därför från att man använder fågelhus, inte heller fågelbord är så bra. Försök i stället använda rör som håller maten och fåglarna sitter längst ner på små pinnar, säger Niclas Aronsson.
För att minska smittorisken så bör man också rengöra där man matar fåglarna minst en gång per år, men inte med högstryckstvätt eftersom det kan sprida sjukdomarna vidare i luften.
Det är en bra idé att tvätta händerna efter man matat fåglar, annars finns det en liten möjlighet att man sprider salmonella. De flesta av fåglarnas sjukdomar sprids dock inte till människor.
Frörester på marken medför en risk att gnagare som råttor lockas dit, skalade frön motverkar detta. Det är vanligt bland både bostadsrättsföreningar och hyresvärdar med förbud mot fågelmatning på balkonger och uteplatser, av anledningen att det kan attrahera skadedjur.
– Råttor gillar inte öppna ytor, placera fågelmaten nära ett buskage men se till att ha en öppen yta mellan huset och buskarna, säger Niclas Aronsson. FÖR FÅGLARNA ÄR katter ett större bekymmer.
– Det är en infekterad fråga, lite som vargfrågan. Varje år dödas mellan sex och tjugo miljoner fåglar av katter bara i Sverige, men det får man se i proportion mot att det dör totalt 100 miljoner fåglar varje år i Sverige, säger han.
Det finns också några vanliga missuppfattningar huruvida fåglarna klarar sig utan mat. Slutar du mata dem så hittar de ny mat, och man håller inga flyttfåglar kvar i kylan för att man matar dem, enligt Niclas Aronsson.
– Och det går mata dem hela året, men du matar dem egentligen mest för din egen skull. Butikerna slänger ofta ut maten i februari, trots att fåglarna är som mest sårbara i mars–april, säger han.
Varför har det då blivit så att det uppfattas som att det är säsong runt hösten?
– Jag har en känsla att det blivit mer populärt de senaste femton åren och då kommer kanske fågelmaten upp tidigare på butikernas hyllor, men det är bara en magkänsla.
”Det går mata dem hela året, men du matar dem egentligen mest för din egen skull.”