Forskaren som älskar sitt jobb
Ingmar Skoog är forskare och leder befolkningsstudier om demens och alzheimer. Han och hans forskargrupp är världsledande inom sitt område.
En vital forskargrupp med ett brett åldersspann som jobbar tätt tillsammans, det tror han är en del av förklaringen till de lyckosamma resultaten.
– Har man inte roligt när man forskar så får man inget gjort. Forskning måste vara lite rock’n roll också.
Vi sitter i Ingmars Skoogs arbetsrum på Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap på Wallinsgatan i Mölndal. Bokhyllorna och arbetsbordet fullkomligt dignar av böcker, tidskrifter och vetenskapliga artiklar. På golvet står kartonger och papperskassar med ännu mer material som ska plöjas igenom. – Fotografer brukar älska den här miljön, haha.
INGMAR SKOOG ÄR föreståndare för AgeCap, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med ett hundratal forskare från olika discipliner där hans forskargrupp ingår. Målet är att öka människors möjlighet till ett gott och värdefullt åldrande.
Ingmar och hans forskargrupp arbetar just nu med att titta på vad som sker i kroppen många år innan en demenssjukdom bryter ut. Ingmar och de andra i teamet har rönt stor framgång. De var först med att upptäcka sambandet mellan stress i medelåldern och demens senare i livet samt att högt blodtryck innebär en ökad risk för demens.
RIKTIGT STOR UPPMÄRKSAMHET fick de när de presenterade forskningsresultat som visade att fetma ökar risken att insjukna i Alzheimer. Det toppade amerikanska nyhetssändningar och blev en världsnyhet.
– Jag fattade inte riktigt hur stort det var då. Det blev som en explosion. Hela världen pratade om det. Det var häftigt att forskningen inom ett så litet område blev så uppmärksammat och att vara en del av det.
Ingmar Skoog pratar om 70 som det nya 50. Han och Göteborgsgruppens forskning visar att dagens 70-åringar lever aktiva liv med
mycket motion och utlandsresor. Hela 90 procent i den generationen känner sig friska och trivs med sina liv. Ibland talar han till och med om 70 som det nya 20.
– Jag skulle föreläsa i Almedalen och då hade arrangörerna skrivit 70 är det nya 20 och jag fick tänka till lite. Men det finns likheter. Dagens 20-åringar försöker hinna med att resa och uppleva saker innan de påbörjar en utbildning. Dagens 70-åringar vill hinna med att resa innan de är för gamla.
INGMAR SKOOG VÄXTE upp i Göteborg. Hans pappa var psykiatriker på Lillhagens sjukhus. Under en del av Ingmars uppväxt bodde familjen i en personalbostad på sjukhusområdet. Ingmar arbetade själv som skötare på kliniken innan han som siste reserv kom in på läkarlinjen i Göteborg. Då var han 22 år och ville egentligen bli journalist. ”Men det blev bra ändå”, konstaterar han.
Förutom ett kort vikariat som kirurg har han arbetat inom psykiatrin, forskat och lett befolkningsstudier. Hans pappa, som blev 96 år och som avled i våras, var aktiv in i det sista och författade böcker och skrev artiklar. Sett ur det perspektivet har Ingmar de genetiska förutsättningarna för att vara verksam långt upp i åren. Men det där med genetik är inte så självklart i de här sammanhangen.
– Generna i sig bestämmer inte om du bli dement eller inte. Arv och miljö samverkar. Det beror på kringliggande faktorer och på vilka andra sjukdomar man har och hur man behandlar dem.
Vad kan man göra för att minska risken att drabbas av demenssjukdom?
– Håll huvudet i trim. Undvik stress och rökning. Kolla upp ditt blodtryck och kolesterol, ät nyttigt och motionera regelbundet. Att lyssna på musik kan kanske ha bra effekt. Det har visat sig att musik aktiverar stora delar av hjärnan.
EN DEL STUDIER har sett ett samband mellan depression och insjuknade i Alzheimers sjukdom men resultaten är osäkra, menar Ingmar Skoog. Däremot är depression något som drabbar en stor del av befolkningen, och därför är något som man måste ta på allvar.
– Depression är själens förkylning. Det är ett vanligt tillstånd, men allvarligt. Det är en folksjukdom som är kopplad till ökad dödlighet och till självmord och ökar risken att drabbas av andra sjukdomar. Det är något som vi måste lära oss mer om.
SJÄLV LEVER HAN som många av dem som ingår i hans befolkningsstudier. Det vill säga ett aktivt och socialt liv tillsammans med barn och barnbarn, och med många resor.
Som rådgivare och föreläsare har han rest över i stort sett hela världen. Nyss har han kommit hem från Turkmenistan och om några timmar ska han med flyget till Amsterdam. Annars tillhör han ”sandwichgenerationen”, säger han.
– Det är den generationen som tar hand om både barnbarn och sina föräldrar. Min mamma är 90 år nu och jag hjälper henne en del. Och en dag i veckan hämtar jag mina barnbarn efter jobbet. Generationerna lever närmare varandra idag. Det är bra. Tänk när Rolling Stones slog igenom. De väckte så starka reaktioner och man skrev om dem att de såg ut som apor. I dag tycker man ju att de såg ut som banktjänstemän. I somras såg jag både Bruce Springsteen och Håkan Hellström på Ullevi. Alla generationer fanns i publiken, så generationerna är närmare varandra i dag.
NYSS FYLLDA 62 inser Ingmar Skoog att han snart är i samma ålder som dem han forskar om. Det känns rätt så avlägset, nästan främmande.
– Jag har ju mer att göra än någonsin. Ska det då bli tyst om fyra år? Jag gillar ju när det händer saker och jag tycker om att arbeta. Jag är nyfiken och tycker det är spännande med nya analyser och vad vi kommer att hitta nästa gång. Och jag trivs så bra i vår forskargrupp. Den yngste är 22 och den äldste 80. Det gör att det blir en spännande och rolig miljö att arbeta i. Har man inte roligt när man forskar får man inget gjort. Det måste vara lite rock’n roll också.
”Depression är själens förkylning. Det är ett vanligt tillstånd, men allvarligt”