I backspeglen inför Sernekes börsnotering
Det senaste årets noteringsvåg av fastighetsbolag på Stockholmsbörsen och andra mer eller mindre välrenommerade börslistor gör att obehagliga minnesbilder tränger sig på hos en gammal bygg- och fastighetsanalytiker. Det är för mycket som påminner om den överhettning som ägde rum under slutet av 80-talet och som lade grunden till mörkret och iskylan i början av 90-talet. Det börsaktuella göteborgsbolaget Serneke är inget undantag.
”Its déjà vu all over again”, för att låna ett citat av Yogi Berra, USA:s svar på Sveriges citatmaskin Christer Abrahamsson (hockeytränaren). Under slutet av 80-talet var alla vinnare inom både bygg- och fastighetsbranschen. Och ju djärvare desto bättre. Att sitta still var lika med att bli omkörd. ATT BARA FÖRVALTA fastigheter i det lilla område som man kunde och var etablerad i var något för indolenta. Att bara vara ett entreprenadföretag i sin invanda region och som lät beställarna ta hand om den nästan fysiskt påtagliga värdestegring som ägde rum för alla fastigheter under byggprocessen betraktades som en primitiv form av jordbruk. Expansion på nya marknader, förvärv, förädling samt inte minst större och yvigare projekt och allt med en så stor finansiell hävstång, belåning, som möjligt var den allkrydda som förvandlade betong till guld.
”Av dessa är bara ett fåtal bolag kvar. Kanske har man utvecklat en viss överkänslighet när man ser på bolag som Serneke i detta historiska ljus.”
Aranäs, Byggfast, Betongbyggen, Conata, Coronado, Regnbågen och Wallenstam hette några av den tidens västsvenska storfräsare. Av dessa är bara ett fåtal bolag kvar. Kanske har man utvecklat en viss överkänslighet när man ser på bolag som Serneke i detta historiska ljus. Med en upprepning av den realräntechock som Sverige genomled under första halvan av 90-talet skulle inte många bygg- och fastighetsbolag stå upprätt i dag. MEN DET RINGER lite för många varningsklockor när man läser Sernekes prospekt för att man ska känna sig bekväm. En extremt snabb expansion, där förvärvet 2014 av Värmdö Byggentreprenader etablerade bolaget i Stockholm och var en starkt bidragande orsak till att omsättningen nästan tredubblades mellan 2013 och 2015. Men Stockholm är i sig en svår byggmarknad. Det visar exempelvis Värmdöbolagets egen historik och det visade sig när ett annat mellansvenskt bolag med samma ambitioner som Serneke, Byggpartner, förvärvade sig in på den marknaden. Och så var det på 80-talet.
Sernekes marginaler i entreprenadrörelsen är inte heller något att imponeras av, tvärtom. Anläggningssidan har visat stora förluster. De stora resultaten har kommit från projektutveckling och uppvärderingar av portföljen, samt inte minst avyttringen av 50 procent i det gigantiska projektet Karlastaden. Där ska man bygga Nordens högsta bostadshus, Karlatornet. Tanken går till en annan arkitektonisk fallos, Turning Torso och Bo01, HSB Skåne och miljardnedskrivningar, som inte ens dagens heta bostadsmarknad har kunnat hämta igen.
Den som vill betala 110 kronor för en aktie i ett i stora delar oprövat bolag med en substans på runt 50 kronor och ett underliggande P/E-tal på över 20 på en sannolikt överhettad marknad ska inte lida av höjdskräck. Ekonomikrönikör med makroekonomi i fokus