Satirens slut

Kvack! Hur gick detta till? Man måste ändå beundra amerikanarnas sinne för satir.

Först väljer de omsorgsfullt ut de två mest illa omtyckta personerna i landet till att bli presidentkandidater. Sedan utkorar man den som fick minst antal röster till segrare. TRUMP, SOM ALLA vet är en illa förklädd Joakim von Anka, blir vald och tar med bravur över självsatiren. Motkandidaten som han under valkampanjen öst galla över och hotat med fängelse blir plötsligt hyllad för sina stora politiska insatser. God bless her.

Vidare krävdes det bara ett kort möte med en lam anka för att den kaxige segraren skulle ta tillbaka ett av de viktigaste vallöftena.

Många resurssvaga människor har valt von Anka, de har tilltalats av hans löfte att ta från de rika och ge till de fattiga. Nu visar det sig att detta bara är en frisyr. ÄNDÅ ÄR HANS väljare mycket nöjda med att ha gett det politiska etablissemanget i Washington en rejäl känga. Nu uppträder segraren inte offentligt utan sin stora familj vid sin sida. Frågan är om Vita huset har tillräckligt med sovrum för alla i det nya etablissemanget, som i framtiden kommer att sysselsätta politiska analytiker. Det blir en form av kremlologi, fast här kallas det släktforskning.

Trump ska för övrigt bli någon slags deltidspresident. Han vill gärna vara i sitt trygga New York på helgerna. UTÖVER FAMILJEN FINNS många lobbyister, bland annat en man som leder arbetet med infrastrukturen. Han är talesperson för Nationella Asfaltrottoar Föreningen. Jo, det är sant.

Självsatirikern Trump firar ständigt nya triumfer.

Dessutom har han plockat in en man som drivit en främlingsfientlig sida på nätet, Benito Bannon. Han ska se till att Trump inte blir avpixlad.

Bland von Ankas väljargrupper finns Arga unga vita män som inte ens under valnatten förmådde se glada ut, snarare mordiska.

Andra viktiga väljargrupper