Trump tror inte på klimathotet
Donald Trumps beslut att lämna Parisavtalet dissekeras. Men det hederligaste är att ta honom på orden. Han anser att klimathotet är en bluff. Uppfattningen delar han med en del av sina väljare.
Under valrörelsen hamrade Trump in att Parisavtalet missgynnar USA och att klimathotet är påhittat. Hittills har han inte tagit tillbaka sina påståenden. Trump är klimatförnekarnas hjälte. I den gruppen finns också de som såg Trump som den ende sanningssägaren när han drev kampanjen att Barack Obama inte var född på Hawaii utan i Kenya och därför borde avsättas som president.
Men det är inte så enkelt som att Trump bara föder denna bas av väljare med sin klimatskeptiska inställning. Republikanerna är generellt mindre aktiva i miljöfrågor än demokraterna. Här handlar det inte bara om en att republikaner är tveksamma till de vetenskapliga rapporterna om miljön utan också om att de värjer sig mot lagar och regleringar som missgynnar både den enskildes och företagsamhetens frihet att agera utan inskränkningar. Det gemensamma bästa är underordnat den enskildes frihet i det synsättet.
DONALD TRUMPS LÖFTEN
att återskapa gamla arbetstillfällen i rostbältet, där industrier lagts ned och kol inte längre bryts i gruvorna, fick väljare där att rösta på honom. Men det är inte presidenten som avgör vad som kommer att hända i framtiden. Det är ägarna som värderar vinsterna i föråldrade branscher och som antagligen kommer till slutsatsen att det inte finns något att vinna på att återuppväcka det gamla.
OCH DET ÄR
inte heller i första hand dessa väljare som intresserar Donald Trump som president. Det är i stället grupper som kan definieras som rika och superrika och som har intresse av att deras verksamheter slipper de regleringar som införts tidigare. Det handlar bland annat
om lagar som Barack Obama undertecknade när det gäller miljön och stopp för kontroversiella dragningar av olje- och naturgasledningar över stora geografiska områden. Trump har redan utfärdat dekret som upphäver de beslut som Obama fått igenom. TRUMP SÄGS HA styrkts i sin beslutsamhet att riva upp Parisavtalet efter mötena med ledare i G7 och EU. Han påstås ha blivit upprörd över påtryckningarna att USA skulle stanna kvar inom avtalet. Trump behöver, enligt rådgivare i Vita huset, inte lyssna på utländska ledare utan kan frågorna själv.
Den förre utrikesministern John Kerry kommenterar:
– Det är dags för presidenten att växa upp.
Uttåget från avtalet har gett demokraterna ny kraft i kampanjen mot Trump. Barack Obama träder nu fram och uppmanar amerikanska delstater, städer och företag att gå före i miljöansträngningarna. Gensvaret kom snabbt även från stora företag och industrin som vill vara klimatsmart och inte förknippas med Trump och klimatförnekarna.
Att Trump sade att han hellre representerar Pittsburgh än Paris fick de styrande i Pittsburgh att slå tillbaka och framhålla att staden vill stå i frontlinjen för miljön. Skådespelaren och tidigare republikanske guvernören i Kalifornien, Arnold Schwarzenegger, går också till attack mot Trump. Kalifornien tillhör de delstater som leder miljökampen.
Trumps beslut ligger i linje med att han vill upphäva många fler avtal som han anser missgynnar USA. Det är också ett sätt att försöka få amerikanerna att vända blickarna från utredningarna som pågår om Rysslandskontakterna. I veckan skall den av Trump avskedade FBIchefen James Comey vittna inför ett kongressutskott. Trump överväger att utnyttja sin lagliga möjlighet att stoppa detta med hänvisning till att Comey kan avslöja detaljer om samtal som Trump anser är privata. Ett sådant steg skulle dock kunna tolkas som att Trump har något att dölja. Om Comey vittnar kan Trump svara med att utpeka honom som en lögnare.
Trumps beslut ligger i linje med att han vill upphäva många fler avtal som han anser missgynnar USA