Gunila Axéns karriär i korthet
1966–1974: modeillustratör på Dagens Nyheter.
1970-1996: medlem i 10-gruppen.
1974-1984 Formgivare Polarn O. Pyret.
1984-2000: drev företaget Axén & Co.
1995-2004: professor i textildesign på Konstfack i Stockholm. Det kändes som om man kunde göra vad som helst. Jag började sy rynkade kjolar på löpande band.
Hon hade en utmärkt lärare i sin mamma som var utbildad i sömnad och tillskärning och också hade undervisat på en ansedd flickskola i denna konst. Hon försåg Gunila och hennes tre syskon med kläder. Kärleken till tyger och mönster grundades förmodligen redan då när Gunila fick följa med på mammans inköpsrundor.
– Jag kunde gå runt i timmar och titta på de vackra tygerna, känna på
En tidig skiss till mönstret ”Skapelse”. ”Det är torra somrar på Gotland. Man släpar på slangar och vattnar oavbrutet. Mönstret föreställer hur jag vattnar så mycket att det börjar växa blad ur slangen”, berättar Gunila Axén. de olika underbara kvalitéerna och njuta av färgerna och mönstren. VI SLÅR OSS ned i köket och Gunila fixar kaffe. På det egendesignade köksbordet står en tekanna under en illgrön, mönstrad tehuva, även den egen design förstås. På de öppna hyllorna samsas porslin med skojiga skulpturer, skålar och växter. Ett av de vackra fönstren fylls av en enorm monstera.
Överallt märks hennes egna mönster – på stolsdynorna, påslakanen och de omklädda antika möblerna. Gröna och gula färgklickar återkommer på olika ställen i huset, vars inredning är vacker, vilsam och spännande på samma gång.
– Jag avskyr minimalism! Det ska finnas saker i ett hem som ögat kan vila på. Det ska hela tiden hända något. Det är därför som jag älskar öppna hyllor.
Hon är säker på att alla människor har ett grundläggande behov av att ha det vackert omkring sig eftersom skönhet både ger ro och energi. Att alla ska ha rätt till god och hållbar design var en av hennes käpphästar som professor på Konstfack. Verksamheten där skulle vara anpassad efter verkligheten.
– Eftersom jag är formgivare anser jag att studenterna ska göra saker som människor har behov av. Hela mitt liv har jag, både med Polarn O. Pyret, Axén & co och 10-gruppen, varit inriktad på att ge vanliga människor bra formgivning.
Hon menar bestämt att kostnaden för formgivningen, som gör att saken blir bra, är så liten i förhållande till hela produktionen.
– Väldigt många företag tillverkar fula produkter som inte funkar! Och folk köper det ändå, men då är ju risken att de blir liggande någonstans och inte används. BREDVID KÖKET, ETT par trappsteg ned, ligger det som Gunila kalllar trädgårdsrummet. Det är ett vackert utrymme som känns som en rejälare glasveranda, fylld av krukväxter i olika storlekar och plantor som väntar på att få flytta ut i rabatterna.
Gunilas telefon ringer. Det är från butiken GFK, Gotländska Konsthantverkare och Formgivare i Visby, där hon är en av medlemmarna. En kund vill ha en av hennes blusar i en storlek som är slut i affären. Kan hon möjligen svänga förbi med en storlek small innan hon ska med färjan? Javisst! VI GÅR UT till ateljén på gården i jakt på plagget. Det ljusa rummet, som går ända upp i nock, är fyllt av hennes mönsterskatt. Färgglada rullar är staplade på höjden och längs väggarna finns hyllor med påslakan, kläder, tofflor och brickor. Gunila bläddrar bland tygerna.
– Det här heter ”Mitt livs novell” och i mönstret har jag plockat in olika delar från min produktion, öar, blad och fåglar. Det berättar mitt livs historia.
Och på golvet växer fötter ur fänkål fram i en skön symbios.