”Kommer alltid finnas någon idiot på läktaren”
Det har gått sex år sedan som Anton Hysén gick ut och berättade öppet om sin homosexualitet. Sedan dess har det inte hänt särskilt mycket kring arbetet för inkludering och mot homofobi inom idrotten.
– Jag tror inte att det kan gå fortare, konstaterar han.
På Göteborgs gator pågår West Pride för fullt. I Pridetåget syns alltfler idrottsklubbar och föreningar och i fotbollslandskampen mellan Danmark och Tyskland i veckan bars regnbågsfärgade kaptensbindlar.
– Det är sådana små saker som blir stora. Man måste kunna få möjligheten att spela fotboll och samtidigt älska sig själv, säger Anton Hysén.
2011 var året som Anton Hysén, som första svenska fotbollsspelare på herrsidan, berättade öppet om sin homosexualitet i en intervju med Offside. I och med det trodde många att det skulle bana väg för andra inom idrotten att göra samma sak. Så blev det inte. I dag är det ytterst få stjärnor inom idrotten som har berättat öppet om sin läggning. Redan då, ställde Anton sig frågan: ”Var fan är alla andra? Resultatet blir då att antingen så finns det faktiskt i princip inga bögar inom herrfotbollen, eller så lever de alla dolda.”
– Jag tycker inte att begreppet ”komma ut” ska behövas i dag. Men det är vi alla som gör det till en grej när vi ser någon hand i hand med någon av samma kön. Folk kommer alltid att fråga. Men att komma ut ska inte behöva vara någon grej längre, säger han. SEDAN 2011 HAR Anton fortsatt berätta öppenhjärtigt om sin läggning. Han har föreläst och intervjuats otaliga gånger kring sin homosexualitet och om homofobi inom idrotten.
– Sedan jag berättade att jag är homosexuell har jag inte stött på så mycket problem, men det kan också vara så att jag är bra på att ignorera röster utifrån, säger han innan han erkänner:
– Men visst, det har inte varit jättelätt för någon, inte för mig heller.
Men har du inte fått påhopp från läktaren?
– Det kommer alltid finnas någon som är en idiot. Det är tråkigt att det alltid är någon som måste förstöra. Men jag tycker att vi ska fokusera på att majoriteten inte är sådana.
Vad har hänt under de här åren?
– Det sker en långsam förändring. Homofobi och rasism finns överallt, inte bara inom idrotten. Men det är verkligen jättebra att fler tar initiativ för att arbeta mot det.
Men varför tar det sådan tid?
– Jag tror att det inte kan gå fortare. Men det behövs definitivt fler profiler som säger ”Nu skiter vi i det, nu spelar vi fotboll”.
Vad behövs göras?
– Allt har med utbildning att göra. Det handlar om kunskap, men folk är så duktiga på att ignorera. Men det är bra att allt fler gör uttalanden, lyfter ämnet och debatterar.