Hård brexit kan vara död för May
STORBRITANNIEN: ANALYS Inför valet lovade Theresa May styrka och stabilitet och varnade för en koalition av kaos. Nu är villkoren annorlunda. Utan egen majoritet måste hon samarbeta och tvingas högst troligt kompromissa om brexit. Med flest platser i det brittiska parlamentet kunde Theresa May ha suttit kvar som premiärminister till 2020. Ändå valde hon i april att utlysa ett nyval för att stärka sin ställning politiskt och inför förhandlingarna med EU om ett utträde ur unionen.
Ett gynnsamt opinionsläge gav förhoppningar om en jordskredsseger, men de kom på skam. När vallokalerna stängde i torsdags kväll visade redan den första vallokalsundersökningen åt vilket håll det lutade, ett svidande bakslag.
Den magiska gränsen för egen majoritet är 326 platser. De konservativa fick 318, medan det största oppositionspartiet Labour ökade till 261.
”Vi sköt oss själva i huvudet”, kommenterade en konservativ politiker i går morse. Tidningar hade rubriker på förstasidorna som: ”Mays stora spel misslyckades” och ”Mayday”. LABOURS JEREMY CORBYN uppmanade May att avgå och var beredd att ta över. Det skotska nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon sa: ”Premiärministern har förlorat all trovärdighet.” Även inom Mays eget parti höjdes röster av tvivel.
I en intervju senare i går bad Theresa May kolleger som mist sina platser om ursäkt och vill reflektera över partiets framtid, sa hon. Men, intygade hon vid ett möte med drottningen, som ledare för det största partiet tänker hon fortsätta att leda landet ”i en kritisk tid”.
Hon tänker söka samarbete med sina vänner och allierade, särskilt nordirländska Demokratiska unionistpartiet, DUP, förklarade hon. Det ger ett möjligt tillskott på ytterligare tio mandat, och övervikt vid omröstningar i underhuset.
Labour, liberaldemokraterna och det skotska nationalistpartiet kommer bara upp i 308 mandat.
Om det rör sig om en formell koalition eller ett lösare samarbete är än så länge oklart. DUP:s partiledare Arlene Foster sa i går: ”Det kommer att bli svårt för henne att överleva”, med syftning på May och hennes roll som regeringschef.
Men senare var hon positiv till att prata med det konservativa partiet hur det är möjligt att skapa stabilitet. De kontakterna väntas börja efter helgen. Vad det leder till återstår att se.
Men det kommer alldeles säkert inte utan eftergifter. DUP är till exempel emot en ny gräns mellan republiken Irland och Nordirland, så som det var under den blodiga konflikten som slutade med långfredagsuppgörelsen för 19 år sedan. Motsättningarna är långt ifrån borta, och en nya gränshinder riskerar ge nytt bränsle åt konflikten mellan katoliker och protestanter, mellan republikaner och unionister. THERESA MAY HAR hotat med en hård brexit, att lämna EU utan ett avtal. Det skulle troligen leda till att EU anser att den yttre gränsen mot Storbritannien måste skyddas. Det är svårt att tro att Arlene Foster skulle gå med på det.
Utanför kabinettsbyggnaden i London igår demonstrerade veteraner som stridit på Nordirland och ansåg att de var orättvist behandlade för att ha gjort sin plikt.
– Om en sida får förlåtelse måste den andra också få det, sa Tony Lowell.
Bakom veteranerna protesterande en kvinna i ett stort Theresa May-huvud och vid en gravsten. En hård brexit är död, stod det.
Nordirland har många oläkta sår som gör ont och kan inflammeras igen. Brexit har beskrivits som det största geopolitiska skiftet i Storbritanniens historia
Theresa May står onekligen inför stora utmaningar och kompromisser.