Krigiskt original i fin form
Han har varit intresserad av krigshistoria sedan barnsben. Nu har Mats Lithander en egen Willys MB i originalskick. Den fyrhjulsdrivna jeepen har till och med kulhål i hjulhuset.
Om man pratar jeep i dag så kan det vara i princip vilken bil som helst. De flesta märken med självaktning har en stadsjeep. Men de bilarna har väldigt lite gemensamt med originalet Willys MB – eller bara jeep, kort och gott.
Den föddes officiellt 1941, mitt under andra världskriget och fjol fyllde den 75 år. Det var de allierade som behövde ett smidigt transportfordon. Tre biltillverkare bidrog med prototyper, varav en var Willys-Overland. På 49 dagar konstruerades sedan bilen. FÖR MATS LITHANDER i Halmstad är jeepen i högsta grad levande. Hans pärla fanns kvar i Berlin efter kriget och hamnade sedan i Norge – via Marshallhjälpen – där den så småningom förföll. År 2003 köpte Mats den och nu är fordonet från slutet av 1944 som nytt.
Och den är inte bara ögongodis. Den rullar ett antal hundra mil varje år, vinter som sommar.
Den ska användas, och den väcker en del uppmärksamhet. Men ska man iväg och övernatta är den inte praktisk. Den har bara en sufflett och det är osäkert om man får ha grejorna i bilen i fred, säger Mats Lithander och skrattar.
Jeepen tillverkades i ungefär 650 000 exemplar fram till 1945, varav Ford stod för 270 000. Många blev kvar i Europa men även i Stilla havet efter kriget. Även ryssarna fick leasa åtskilliga tiotusentals bilar. De fraktades från USA i lådor och monterades sedan ihop på plats innan de skulle ut i tjänst.
Hjulbasen är väldigt kort och det berodde på att bilen skulle få plats på tvären i Dakotaplanen som man flög ut dem med till olika platser, förklarar Mats Lithander. ATT DET ÄR ett krigsfordon går inte att ta miste på. Jeepen är förstärkt för att klara tyngden av en kulspruta, framrutan går att fälla ned och hela fordonet är lågt – för att inte synas. Den har mörkerljus, egentligen inga blinkers, men de är ditmonterade nu för att bilen ska kunna köras i modern trafik. Spade och yxa finns som tillbehör och även en pump att använda vid punktering.
Den stora stjärnan på huven har Mats låtit en reklambyrå göra. Den var livsviktig under kriget, för att identifiera sig med.
Jeeparna kostade bortåt 1 000 dollar per styck, det var väldigt mycket pengar på den tiden. Därtill kom logistiken med att få dem på plats i Europa och Asien. Dessvärre levde de inte så länge, i genomsnitt tre månader, säger han.
Hans egen Jeep har kostat bortåt 100 000 kronor och många arbetstimmar att få i skick. Det mesta har han gjort själv. Och för att visa tacksamhet mot sin hustru, som stått ut med hans arbete i garaget, har han döpt sin jeep till Catharine. Så gjorde även soldaterna under kriget.