Lämna i alla fall tillbaka bibliotekskortet!
SÖNDAG. Efter att ha lagt mig tidigt vaknar jag till nyheten om ett nytt terrordåd i London. Vad gör alla dessa attentat med oss? Undviker vi folksamlingar och tittar allt mer misstänksamt på människor som ser ut misstänkta ut eller fylls vi av empati med dem för vilka detta är eller har varit vardag? För mig som har ett val blir svaret lätt.
MÅNDAG. Det finns en sport där en 64-åring utan problem kan slå en 25-åring och där koncentration är viktigare än muskler. Någon som undrar varför jag ägnar mig åt boule? På Slottsskogsvallen ikväll har vi tre matcher i Göteborgs-serien och vi far galet nöjda hemåt efter tre lyckade matcher: 13-3, 13-6. 13-9.
TISDAG. Hela världen finns i Slottsskogen idag och nej, jag tänker inte på El Sistemas orkester med ensamkommande unga på flykt som spelar vid medborgarceremonin. Jag tänker på Sveriges Nationalorkester som har konsert för tusentals fikande göteborgare. En kontrabasist från USA, violinister från Ryssland, Finland, England och Norge, en cellist från Polen, harpist från Holland och klarinettist från Kanada, sammanlagt musiker från över tiotalet länder, fyller Slottsskogen med musik.
Musik är världens bästa fredsprojekt och de som spelar och sjunger tillsammans ser sällan varandra som fiender. Fram för fler gränslösa orkestrar i världen!
ONSDAG. Vad vill jag ha för konst på husväggarna i Göteborg? I tävlingen Sätt färg på Göteborg har hundratals tävlande från 38 länder lämnat in förslag på målningar och göteborgarna har tre veckor till på sig att rösta fram de verk som kommer att målas upp i staden.
Idag lägger jag min röst på en affärsman i schackrutig dress med matchande portfölj. Målningar som gör oss glada behövs i en stad med 154 regndagar om året.
FREDAG. Dagen börjar dåligt. Handväskan med plånbok och mobil verkar ha hoppat ur cykelkorgen. Cyklar fram och tillbaka och letar. Ringer polisen. Spärrar kort. Skaffar lånetelefon. Skaffar ny tågbiljett till Stockholm . Ser via ”Hitta min IPhone” att den försvunna telefon finns i Kålltorp. Jagar upp och ner för Kålltorps gator med två hjältemodiga arbetskamrater tills telefonen försvinner in i en lägenhet där ingen öppnar när vi ringer på.
Tar sen tåget till Stockholm, stänger av mobilen och ägnar mig åt pseudonymen Bandis förbjudna och ofattbart modiga noveller om vardagslivet i Nordkorea, landet där det är belagt med dödsstraff att visa sorg offentligt. En stulen väska är bara retligt. Det finns de som har det värre.
Till tjuven: Korten är spärrade, kontanterna kan ni ta, men lämna gärna väska, körkort, återvinningskort och bibliotekskort i GP:s reception på Polhemsplatsen.
LÖRDAG. En ettåring har födelsedagskalas och mormor bakar tårta. Det är som det ska vara.