GYMNASIET STÅR INFÖR PROBLEM
När studentexamen togs bort var motivet att motverka social skiktning. Men valet av skola blir allt viktigare.
Efter att under någon vecka ha satt sin prägel på staden börjar nu lastbilarna med studentflak att bli färre. Det är intressant att studentexamen överlevt som en fest, långt efter det att den försvunnit ur utbildningsväsendet. De sista riktiga studentexamina avlades år 1968. Studenterna som var med då är nu i pensionsålder.
Avlagd studentexamen var i det gamla systemet ett bevis på att man var lämplig för högre studier och utgjorde därmed en inträdesbiljett till medelklassen och till goda framtidsutsikter. Därför var studenten också politiskt kontroversiell. Nog fanns meritokratiska ambitioner i den gamla skolan. Men i realiteten var genomslaget för studenternas sociala bakgrund alltid stor. När studentexamen försvann sågs det av radikala reformivrare som en seger för demokratin. I DAG ÄR gymnasiet fortfarande en vattendelare. Gymnasiebetyg är vad en ung människa måste ha för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Har man inte utbildning som motsvarar gymnasienivå är risken att hamna i långvarig arbetslöshet och utanförskap stor. Tyvärr går inte alla unga i dag ut gymnasiet med godkända betyg. Runt en fjärdedel gör det inte. En del skolor har stora utmaningar utöver själva undervisningen. Språkintroduktionsprogrammet som nyanlända går, är nu det fjärde största programmet i den svenska gymnasieskolan, med tio procent av eleverna. EN SKILLNAD MOT förr är att det i dag också finns djupa kvalitetsskillnader mellan olika gymnasieskolor. Om det historiskt handlade om att klara gymnasiet spelar det i dag också roll på vilken skola man går. IFAU har visat att gymnasielärare med goda ämneskunskaper söker sig till och stannar kvar vid skolor dit många elever med goda betyg från högstadiet söker sig. Bra lärare och motiverade elever söker sig alltså inte helt oväntat till varandra. Detta gör att det finns gymnasieskolor som i praktiken fortfarande är elitskolor. Medan andra gymnasieskolor har svårt att locka bra lärare för att hantera omotiverade elever.
Skolverket har flaggat för att utvecklingen mot A och B-lag kan tillta. Större årskullar av elever väntas samtidigt som stora pensionsavgångar av gymnasielärare. Intresset för att utbilda sig till gymnasielärare har under många år varit litet. Efterfrågan på examinerade lärare kommer att vara stor och dessa kan förväntas ha goda chanser att välja vilka skolor de vill jobba på, och därmed vilka elever de vill arbeta med.
Det är en något att ha i bakhuvudet när man läser om studentfirare som kastat sten på polisen eller varit inblandade i stora slagsmål, vilket ju var fallet i Göteborg förra veckan. Här ligger sannolikt en utmaning för gymnasieskolan och därmed arbetsmarknadens och välfärden. Man måste skapa sociala miljöer som vuxna med krav på sig själva och sin omgivning vill och orkar jobba i. Annars kommer gymnasiet åter att bli institutionen som sållar agnar från vetet. För vissa ungdomar blir det en skjuts mot en ljus framtid. Andra får inte chansen eftersom de hamnar på dåliga skolor som inte mäktar med utmaningarna.