Sudic har suddat bort sin sura min
Han kan aspirera på titeln som Sveriges mest skadedrabbade spelare. Men Jasmin Sudic vägrar tycka synd om sig själv. – Det finns så många värre scenarion än det jag genomgår just nu, säger han.
Gustav Engvall vänder bort Rasmus Lindgren och sätter fart mot Häckens mål. Han ökar farten och med blicken rätt ner i marken ser han inte Jasmin Sudic som bryter och petar undan bollen. En sekund senare ligger båda spelarna och vrider sig i smärtor.
Snart bärs Jasmin av planen på bår. Vänster knä är lindat. Han håller händerna för ansiktet när han lämnar arenan. ”Är det inte korsbandet nu så har jag en jävla tur”, tänker han.
Han hade ingen tur. Det var av. – Jag visste det direkt.
Han sitter i en soffa på Häckens träningsanläggning. Den 24 maj genomförde han sin fjärde korsbandsoperation. Nu har han börjat träna med boll igen.
Jasmin Sudic är nästintill unik i svensk elitfotboll. Fyra korsbandsskador på sju år har trasat sönder och stannat upp en karriär som såg ut att vara på väg mot Europas största scener. De tre första gångerna var det höger korsband som brast.
– Den här gången tog de min knäsena för att göra ett korsband. Jag har ett ärr här som du kan se.
GENOM ETT FRANSIGT hål i jeansen visar han ett rosa ärr strax under knäskålen.
– De har plockat senan härifrån. Första gången var han på vippen att göra landslagsdebut för Bosnien mot Sverige. Han tränade som vanligt med Malmö, två dagar innan Skånederbyt mot Helsingborg. Han hade bollen vid fötterna och skulle vända.
– Jag kände bara ett knak i knäet. Jag visste inte hur en korsbandsskada kändes eller hur det var men jag kände att det var något som inte stämde. Sedan fick jag beskedet.
Korsbandet var av. I januari 2011 var han tillbaka. På tredje träningen hände det igen. TREDJE GÅNGEN VAR han i Mjällby och danska storklubbar tittade intresserat mot Sölvesborg. Den här gången hade säsongen börjat bra och han hade ett fint år bakom sig.
– Det kändes som det här året hade kunnat bli något stort, både för mig själv och för laget.
Har det fört något gott med sig att ha gått igenom det du har gått igenom?
– Jag har fått en insikt om att det här inte är det värsta som kunde hända i livet. Som fotbollsspelare, absolut – men jag är mycket mer än en fotbollsspelare. Utanför fotbollen mår jag väldigt bra. Min familj är frisk, jag är frisk. Det finns så många värre scenarion än det jag genomgår just nu. DET FINNS ÖGONBLICK som förändrar människor. En syn, ett minne, en insikt kan vrida en människas psyke åt ett annat håll. För Jasmin Sudic hände det när han haltade runt på Malmös gator och kämpade med sig själv. Det var efter hans första korsbandsskada. Han undrade varför just han skulle drabbas. Då såg han en man i rullstol. Det var som att tiden stod stilla. Några sekunder kändes som en timme. – JAG TÄNKTE vilken idiot jag är. Den där mannen kommer aldrig kunna gå igen och jag klagar för att jag inte kan spela fotboll på ett år. Jag kände att den där mannen aldrig kommer gå igen, det där är hans liv framöver. Inget illa menat men det är så mycket som hindrar honom från att göra det han älskar eller vara där för sin familj. Så klagar jag på att jag inte kan spela fotboll på ett år. Där och då förändrades allting, säger han.
– Det ögonblicket… jag får rysningar när jag tänker på. Det var det som gjorde att jag satte saker och ting i perspektiv. När jag blev skadad nu för fjärde gången hände terrordådet i Stockholm två dagar innan. Ska jag då skriva att det jag genomgår är det värsta som har hänt i livet? Absolut inte. Hur tror du att du kommer komma tillbaka efter det här?
– Jag har gått igenom det tre gånger och tycker jag är en väldigt bra spelare i dag. Jag har svårt att se att den här skadan sätter stopp för mig. Det kommer bli bra. HAN KNACKAR TVÅ gånger i bordskivan framför sig.
– Det vet jag.