Grön punkmus på rymmen
Ä ntligen kom paketet med musfällorna. Det var när mössen åt upp kattgodiset vi fick nog. Fyra fällor beställde vi, en till varje rum i huset. Vi trodde paketet skulle vara jättestort och så var det inte större än en skokartong när det väl kom. Hur kunde fyra fällor rymmas i det? Vi hade räknat med minst en flyttkartong och hade fällt fram sätena i bilen. Där låg nu det löjligt lilla paketet och rullade. Saker tycks växa i fantasin ju längre man väntar på dem. Kände mig lite som den kompis till mig som beställde ett kassaskåp från ett nu välkänt företag som då låg i Insjön. På den tiden sålde de bara per postorder så man kunde inte se varorna i verkligheten, men katalogen var en dröm man längtade efter varje höst. Den innehöll allt från byggsatser till lådbilar man kunde bygga själv av plywood till leksaker och friluftsutrustning. På bilden såg kassaskåpet jättestort ut. När det äntligen kom stod han där, en liten knatte på 10 år, med sin pappas skottkärra och körde snopet hem det lilla kassaskåpet som inte var större än ett mjölkpaket. JAG HAR KATTER,
men de är lata. Ibland fångar de möss, ibland inte. Oftast tar de in möss utifrån, inte de som redan finns inne. Den typ av bur jag skaffat fångar mössen levande, sedan släpper man ut dem i skogen. De promenerar in på en slags landgång i buren som tippar över av deras egen tyngd när de kommer fram till ostbiten man gillrat med. De jag fick denna gång hade dock en annan konstruktion med spiralfjäder. Passade på att beställa några rödcederplattor mot mal också. Levererar till hovet, stod det på förpackningen. Man kan undra hur det är ställt med slottet. Det måste vara hemskt många rum att gillra fällor och hänga träbitar i och vem gör det? Knappast kungen eller drottningen. Dessutom innehåller oljan från cederträ en doft som har en lugnande effekt på människor och husdjur står det. Man måste bli ganska rusig av att krypa runt i slottets hundratals rum vilket knappast passar en kunglighet som måste vara stadig på handen när det skall klippas snören på broar.
En del säger att levande-fällor inte funkar eftersom mössen hittar tillbaks och man fångar samma mus om och om igen. Det tror jag inte på. För att testa detta färgade jag en mus grön. Inte med karamellfärg utan med neongrön hårfärg från en punkbutik som jag sprayade ner genom gallret där musen satt. Ingen grön mus syntes till igen i huset. Någonstans springer det alltså omkring en grön mus i skogen osynlig mot den gröna mossan. Fint att tänka sig. PAKETET? JO, DET
innehöll mycket riktigt fyra mycket små musfällor, tätt stuvade intill varandra och fyra rödcederplattor. Träplattorna var utskurna i form av små kavajer med rockslag och med en liten krok i toppen. Jag gillrade våra fällor med kokt potatis, kattgodiset hade de för länge sedan satt i sig tillsammans med buljongtärningarna och ett paket sugrör i skafferiet. Mitt i natten smällde det till. Jag gick inte upp. Rödcederoljan försänkte mig i lugn sömn igen och drömmar om ett vitt ljust hem utan ett enda kryp.