HÅRD DEBATT OM SÖTNINGSMEDEL

KONSUMENT: Att köpa produkter med sötningsmedel kan locka den som vill undvika socker. Men är det ett nyttigt substitut? Det råder delade meningar mellan forskare och experter.

Debatten om sötningsmedel är ständigt aktuell. Lågt eller inget kaloriinnehåll vägs mot rädsla för hur de tillsatta ämnena kan påverka vår hälsa.

Charlotte Erlanson Albertsson, professor i aptitkontroll och energibalans vid Lunds universitet, menar att det är farligt att lura kroppen att den får i sig socker.

– När vi känner den söta smaken påbörjas en insulinfrisättning. Kroppen förbereds på att det ska komma kolhydrater, som den ska ta hand om. När det sen inte kommer några blir vi extra hungriga, och börjar äta annat, säger hon.

Sötningsmedel är därför inte att rekommendera för den som vill gå ner i vikt, enligt Charlotte Erlanson Albertsson. I stället gäller det att försöka minska toleransen för det söta.

– Vänjer jag mig av vid söt mat kommer jag till sist att känna att socker eller sötningsmedel smakar enormt sött. ENLIGT LIVSMEDELSVERKET BÖR en vuxen inte få i sig mer än 50-75 gram tillsatt socker per dag. Sötningsmedel har olika ursprung och sätt att tillverkas, men många har gemensamt att de smakar flera hundra gånger sötare än socker. Det innebär att det räcker med en mycket liten tillsats av ämnet för att ersätta en betydligt större mängd socker i en dryck eller ett livsmedel.

För tre år sedan fick en grupp amerikanska forskare stor uppmärksamhet för en studie de publicerat i tidskriften Nature. Genom att låta möss dricka sötningsmedlen sackarin, sukralos och aspartam kunde man se att deras tarmflora förändrades. I slutet av försöket hade mössen utvecklat glukosintolerans, som är ett förstadium till typ 2-diabetes.

Nils-Gunnar Ilbäck som är toxikolog på Livsmedelsverket säger

CHARLOTTE ERLANSON ALBERTSSON professor, Lunds universitet

att studien är intressant, men att mer forskning behöver göras för att myndigheten ska ändra sina rekommendationer gällande sötningsmedel.

– Det behövs göras större studier under längre tid för att kunna dra några slutsatser om hur bakteriestammarna kan påverkas. Gnagare har en helt annan sammansättning av tarmflora. Resultatet behöver följas upp i studier på människor, säger han. ETT AV DE mest omdebatterade sötningsmedlen är aspartam, som i vissa djurstudier visat sig vara cancerframkallande. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har bedömt dessa resultat som tvivelaktiga. Doserna djuren fått i sig skulle för en vuxen människa motsvara 2 400 burkar aspartamsötad läsk per dag i en hel livslängd, enligt Livsmedelsverket. Personer med sjukdomen PKU, så kallad fenylketonuri, måste dock undvika aspartam, eftersom de riskerar att få hjärnskador av fenylalaninet.

Sötningsmedlet som i folkmun kallas Stevia marknadsfördes när det introducerades 2011 som ett naturligt alternativ till kemiskt framställda ämnen.

Detta ifrågasattes snart, eftersom ämnet visserligen utvinns ur steviaväxten, men måste processas till så kallade steviolglykosider innan det får användas som sötningsmedel.

Även ämnet sukralos, som klarar att hettas upp till höga temperaturer, har fått kritik. Sötningsmedlets stabilitet gör att det är svårt att bryta ner i naturen och kan vara skadligt för miljön. SÖTNINGSMEDEL SOM XYLITOL och sorbitol är sockeralkoholer som håller kvar vatten i tarmen. Det innebär att de har en laxerande effekt om man får i sig mycket av dem.

Nils-Gunnar Ilbäck råder alla konsumenter att äta varierat för att inte få i sig för mycket av något ämne, varken naturligt eller tillsatt. Han säger att Efsa följer forskningen om sötningsmedlens påverkan noga.

– Man ska veta att alla tillsatser är noga utvärderade. Skulle något visa sig ha en oönskad effekt är det viktigt att det upptäcks.

”När det inte kommer några kolhydrater blir vi extra hungriga”