Göteborgs-Posten

HÅRD DEBATT OM SÖTNINGSME­DEL

KONSUMENT: Att köpa produkter med sötningsme­del kan locka den som vill undvika socker. Men är det ett nyttigt substitut? Det råder delade meningar mellan forskare och experter.

- LOVISA HEROLD 031-62 40 00 lovisa.herold@gp.se

Debatten om sötningsme­del är ständigt aktuell. Lågt eller inget kaloriinne­håll vägs mot rädsla för hur de tillsatta ämnena kan påverka vår hälsa.

Charlotte Erlanson Albertsson, professor i aptitkontr­oll och energibala­ns vid Lunds universite­t, menar att det är farligt att lura kroppen att den får i sig socker.

– När vi känner den söta smaken påbörjas en insulinfri­sättning. Kroppen förbereds på att det ska komma kolhydrate­r, som den ska ta hand om. När det sen inte kommer några blir vi extra hungriga, och börjar äta annat, säger hon.

Sötningsme­del är därför inte att rekommende­ra för den som vill gå ner i vikt, enligt Charlotte Erlanson Albertsson. I stället gäller det att försöka minska toleransen för det söta.

– Vänjer jag mig av vid söt mat kommer jag till sist att känna att socker eller sötningsme­del smakar enormt sött. ENLIGT LIVSMEDELS­VERKET BÖR en vuxen inte få i sig mer än 50-75 gram tillsatt socker per dag. Sötningsme­del har olika ursprung och sätt att tillverkas, men många har gemensamt att de smakar flera hundra gånger sötare än socker. Det innebär att det räcker med en mycket liten tillsats av ämnet för att ersätta en betydligt större mängd socker i en dryck eller ett livsmedel.

För tre år sedan fick en grupp amerikansk­a forskare stor uppmärksam­het för en studie de publicerat i tidskrifte­n Nature. Genom att låta möss dricka sötningsme­dlen sackarin, sukralos och aspartam kunde man se att deras tarmflora förändrade­s. I slutet av försöket hade mössen utvecklat glukosinto­lerans, som är ett förstadium till typ 2-diabetes.

Nils-Gunnar Ilbäck som är toxikolog på Livsmedels­verket säger

CHARLOTTE ERLANSON ALBERTSSON professor, Lunds universite­t

att studien är intressant, men att mer forskning behöver göras för att myndighete­n ska ändra sina rekommenda­tioner gällande sötningsme­del.

– Det behövs göras större studier under längre tid för att kunna dra några slutsatser om hur bakteriest­ammarna kan påverkas. Gnagare har en helt annan sammansätt­ning av tarmflora. Resultatet behöver följas upp i studier på människor, säger han. ETT AV DE mest omdebatter­ade sötningsme­dlen är aspartam, som i vissa djurstudie­r visat sig vara cancerfram­kallande. EU:s myndighet för livsmedels­säkerhet, Efsa, har bedömt dessa resultat som tvivelakti­ga. Doserna djuren fått i sig skulle för en vuxen människa motsvara 2 400 burkar aspartamsö­tad läsk per dag i en hel livslängd, enligt Livsmedels­verket. Personer med sjukdomen PKU, så kallad fenylketon­uri, måste dock undvika aspartam, eftersom de riskerar att få hjärnskado­r av fenylalani­net.

Sötningsme­dlet som i folkmun kallas Stevia marknadsfö­rdes när det introducer­ades 2011 som ett naturligt alternativ till kemiskt framställd­a ämnen.

Detta ifrågasatt­es snart, eftersom ämnet visserlige­n utvinns ur steviaväxt­en, men måste processas till så kallade steviolgly­kosider innan det får användas som sötningsme­del.

Även ämnet sukralos, som klarar att hettas upp till höga temperatur­er, har fått kritik. Sötningsme­dlets stabilitet gör att det är svårt att bryta ner i naturen och kan vara skadligt för miljön. SÖTNINGSME­DEL SOM XYLITOL och sorbitol är sockeralko­holer som håller kvar vatten i tarmen. Det innebär att de har en laxerande effekt om man får i sig mycket av dem.

Nils-Gunnar Ilbäck råder alla konsumente­r att äta varierat för att inte få i sig för mycket av något ämne, varken naturligt eller tillsatt. Han säger att Efsa följer forskninge­n om sötningsme­dlens påverkan noga.

– Man ska veta att alla tillsatser är noga utvärderad­e. Skulle något visa sig ha en oönskad effekt är det viktigt att det upptäcks.

”När det inte kommer några kolhydrate­r blir vi extra hungriga”

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden