Nu måste Moderaterna ha is i magen
VECKAN HAR BJUDIT på många goda nyheterna från Moderaterna. I måndags presenterades en ny laguppställning. Att Elisabeth Svantesson skulle bli ny ekonomisk-politisk talesperson var en lågoddsare. Vad som inte var lika väntat, men väldigt välkommet, var att advokaten Gunnar Strömmer skulle presenteras som ny partisekreterare och Tobias Billström som ny gruppledare.
Under sin tid som migrationsminister i Fredrik Reinfeldts regering var Billström en av få som lyfte frågan om migrationens omfattning. För detta fick han utstå hård kritik, inte minst från statsministern själv. Om fler hade lyssnat på Billström när det begav sig i början av 2013 hade flyktingmottagandet hösten 2015 emellertid inte behövt bli så kaotiskt.
Att Billström nu lämnar rollen som vice talman och därmed både kan och förväntas ta en mer aktiv roll i den politiska debatten är ett slags erkännande av den förre migrationsministern. Det är också en signal till de moderater som tidigt oroade sig över den generösa migrationspolitiken och beklagade avsaknaden av fungerande integrationspolitik, men som likt Billström inte togs på allvar. UNDER TORSDAGEN PRESENTERADE Moderaterna sin skuggbudget som innehåller stora och välbehövliga satsningar på flera områden. Skatten på arbete sänks med totalt 28 miljarder kronor vilket är den största skattereformen sedan 2007. Rent konkret handlar det om ett sjätte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt. Jobbskatteavdraget ska riktas så att de som tjänar minst får tillbaka mer. Moderaterna vill också se ett stärkt jobbskatteavdrag för de som är äldre än 64 år och som arbetar.
Utöver detta föreslås den största bidragsreformen sedan år 1980, som bland annat innebär ett bidragstak för de som inte arbetar, och den största satsningen på lag och ordning på 20 år. Partiet har också avsatt 19 miljarder kronor för att minska vårdköerna.
Kontrasten är stor gentemot regeringen som levererat en budget som utgår ifrån vilka väljargrupper man vill vinna och inte vilka problem som Sverige faktiskt står inför. Vidare ville regeringen som bekant göra det ännu mer olönsamt att arbeta, men hindrades av de borgerliga partierna.
Moderaterna har fortfarande en uppförsbacke framför sig när det gäller att vinna tillbaka de gamla väljarna som lämnat partiet. Genom den nya laguppställningen och politiken har man emellertid slagit sig in på rätt kurs. Nu gäller det att ha is i magen och våga hålla den även om den inte ger omedelbar utdelning i opinionsmätningarna.