Revolutionsikonen hedras 50 år efter sin död
De förtrampades evige hjälte, upprorets ansikte – likväl ett alibi för auktoritära ledare. 50 år har förflutit sedan Ernesto ”Che” Guevara sköts ihjäl i Bolivia, dit han förgäves försökte exportera den kubanska revolutionen. I år träffar gerillans överlevare sina forna dödsfiender i en försoningsceremoni.
Färgen har för länge sedan flagnat på de en gång vita husen i den lilla oansenliga byn La Higuera, belägen på 2 000 meters höjd i den bolivianska djungeln.
Det var här, på golvet i en enkel skolsal, som livet rann ur världens mest kända revolutionär, den 9 oktober 1967.
Dagen före hade Che Guevara och de sista kvarvarande männen i hans gerillaexpedition omringats av mångdubbelt fler CIA-tränade soldater i en ravin, efter sju månaders strider med den bolivianska armén. Det hade visat sig långt svårare än gerillaledaren räknat med att väcka upprorsanda hos de fattiga bönderna. De flesta av Ches kamrater dödas och han själv tillfångatas. DET ÄR EFTER order från regeringen i La Paz som han sedan skjuts ihjäl. Innan sergeanten Mario Terán fyrar av spänner gerillaledaren ögonen i honom och yttrar sina berömda sista ord:
– Skjut, fegis, du dödar bara en människa.
Efter avrättningen flögs kroppen till ett sjukhus i samhället Vallegrande, där den visades upp för världspressen under ”en makaber likvaka”, som den svenske journalisten Björn Kumm, en av få på plats, beskrivit saken. VARJE År hålls ceremonier i La Higuera och Vallegrande för att hedra Ches minne. Måndagen den 9 oktober, exakt 50 år efter hans död, deltar bland andra Kubas vicepresident Miguel DíazCanel och Ches fyra barn.
Det är inte bara den jämna årsdagen som ger en mer storskalig ceremoni – Bolivia har numera en regering som delar Che Guevaras socialistiska övertygelse.
I år kommer dessutom Harry Villegas och Leonardo Tamayo, som slogs med Che i Bolivia, att delta. Planen är att de ska träffa de soldater
Ernesto ”Che” Guevara under en intervju i det amerikanska tv-bolaget CBS program ”Face the nation” i New York, den 13 december 1964.
INTERVJU.
som övermannade deras gerilla, och som vanligtvis håller ett separat firande av Ches nederlag.
– Vi vill att man under denna årsdag läker vilka sår som än finns kvar och att man inte genomför två separata manifestationer, säger Bolivias försvarsminister Reymi Ferreira, enligt spanska nyhetsbyrån Efe. MEN VID SIDAN om sin idealism gjorde sig Che även känd för sin hänsynslöshet. Hans rykte har fläckats ner av att han efter den kubanska revolutionen satt med i de specialdomstolar som dömde hundratals av Batistaregimens män till döden.
Och samtidigt som han är en frihetssymbol för många, spelar hans ikoniska ansikte en framträdande roll i den propaganda som Kubas kommunistiska regim använder sig av för att rättfärdiga sitt auktoritära styre. ■ ■ ■ ■