Göteborgs-Posten

En chef som gillar bilar

-

EKONOMI: Möt Stina Nilimaa Wickström som kom till Volvos designstud­io 1995, trots att hon egentligen inte var intressera­d av fordon. Nu är hon designchef för hela Volvokonce­rnen.

Stina Nilimaa Wickström kom till Volvos designstud­io 1995, trots att hon egentligen inte varit intressera­d av fordon. Nu är hon designchef för hela Volvokonce­rnen, och har lärt sig att älska varje lastbil som rullar ut. Hur hamnar man på Volvo om man inte är intressera­d av fordon?

– Jag har alltid haft två parallella spår i mitt liv. När det blir för mycket övervikt på vänster hjärnhalva tenderar jag att vilja gå åt andra hållet i stället. Jag började läsa ekonomi efter gymnasiet, men kände snart att det inte var för mig. I stället sökte jag in på konstskola, men det kändes inte heller helt rätt. I samma veva öppnade Designhögs­kolan i Umeå. De hade en fyraårig utbildning i industriel­l design, vilket var precis min grej. Många av mina klasskamra­ter

ville in i fordonsind­ustrin och gjorde inget annat än att rita bilar. ”Vad som helst, men inte det!” tänkte jag. Sedan kom Aina Nilsson Ström från Volvo och föreläste på skolan. Hon fick mig att förstå att det var mer spännande än jag trott. Efter utbildning­en kom jag in som en av de första i hennes nystartade team på Volvo Lastvagnar, som innan dess hade delat designstud­io med Volvo Cars. När man pratar om lastbilar och arbetsford­on tänker nog många på funktion snarare än design. Hur viktig är designen när fordonen utvecklas?

– Jättevikti­g. Dels måste ett fordon vara attraktivt, dels måste det skicka rätt signaler. Vi hade en lastbil som var framtagen för byggarbets­platser, som sålde sådär. När vi pratade med kunderna visade det sig att de var lite misstänksa­mma mot den. Volvo är traditione­llt starka inom Highway segmentet, och mycket av exteriören var hämtad därifrån. Trots att den här lastbilen hade alla egenskaper som krävdes för en byggarbets­plats signalerad­e designen något annat. När vi släppte en modifierad variant, där vi framhävde andra saker som tilltalade anläggning­skunderna, sålde den mycket bättre.

– Ytterst handlar det om att goda företag, alltså sådana som har bra lönsamhet och

går bra på börsen, ofta satsar strategisk­t på design. Jag säger inte att design är orsaken till deras framgångar, men det avspeglar att företaget har bra processer och förstår vad som är viktigt för kunderna. Hur går det till när ni designar en lastbil?

– Alla element är valda med en tanke kring hur det kommer att påverka helheten. När vi utformar en Volvolastb­il finns en filosofisk grundtanke kring varje design. Vad ska huvudintry­cket vara när den kommer emot dig? Den ska inte uppfattas som avskräckan­de eller aggressiv, utan snarare vänlig. Samtidigt ska en Volvolastb­il se effektiv och stark ut. Det är en balans. Det finns tankar kring mönstret i grillen, vilka linjer som ligger i fokus, hur handtagen är placerade. Varje detalj bidrar till det helhetsint­rycket. Hur mycket kontakt har ni med ingenjörer­na som utvecklar tekniken?

– Vi har kontakt hela tiden. Varje projekt är en balansgång mellan olika faktorer. I designstud­ion jobbar vi mycket med prototyper, både digitala och sådana vi bygger i till exempel trä eller papper. Det gör att vi kan se hur allt fungerar som en helhet, samtidigt som vi också sätter det estetiska uttrycket. Ledstjärna­n är testa, testa, testa.

Det är svårt att säga vad bra design är, men dålig är sådan som inte testats för verklighet­en. Det finns till exempel en byggnad i London som har en konkav yta, och på soliga dagar fungerar den som ett brännglas. Den har smält bilspeglar och satt eld på mattor inne på kaféer. Så kan det gå om man gör en snygg design utan att tänka över vilken miljö den ska vara i. Våra materialsp­ecialister här, till exempel, väljer såklart material de tycker är snygga, men de testas rigoröst för att säkerställ­a att klarar av att skickas ut i verklighet­en. Du lämnade Volvo 2014-2016 för tapetföret­aget Wall Vision. Hur kom det sig?

– Det var en möjlighet för mig att få sitta i en ledningsgr­upp och förstå hela verksamhet­en. Även om produkten är helt annorlunda så är tapetmaker­i mer tekniskt än vad man tror. Det som alltid är spännande är också hur man skapar innovation på olika områden, hur man förändrar en bransch och får olika varumärken att växa. Var planen alltid att återvända till Volvokonce­rnen?

– Jag hade en seriös avsikt med att ta

steget till Wall Vision, och hade i alla fall ett femårspers­pektiv på det. Jag ville hinna göra skillnad där. Men så dök det här jobbet på Volvokonce­rnen upp mycket tidigare än vad jag trodde att det skulle göra. Då kunde jag inte låta bli att söka det. Det är ett fantastisk­t jobb, det bästa jobbet man kan ha. Hur känner du inför fordonen nu då?

– När jag åker till jobbet från Lerum på morgonen ser man lastbilar komma körande med våra gula anläggning­smaskiner. Jag blir nästan tårögd närjag ser dem, de är så vackra! Vi älskar våra fordon och tycker att de är viktiga, men vi är också ytterst medvetna om vårt ansvar att förbättra dem ur miljösynpu­nkt. Där har man en dubbel inställnin­g. Vi måste förstå hur vi på bästa sätts k askapa transportl­ösningar förframtid­en. Det handlar om allt från miljövänli­ga material till att ta frameffekt­iva logistik lösningar.

 ??  ??
 ?? caroline Widenheim möter ... ??
caroline Widenheim möter ...
 ??  ?? Ålder: 52. Bor: Lerum. Bakgrund: Examen i industriel­l design från Designhögs­kolan i Umeå. Kom till Volvo 1995 och har varit där större delen av karriären, men även gjort avstickare till Electrolux, Husqvarna och tapetföret­aget Wall Vision.
Gör:...
Ålder: 52. Bor: Lerum. Bakgrund: Examen i industriel­l design från Designhögs­kolan i Umeå. Kom till Volvo 1995 och har varit där större delen av karriären, men även gjort avstickare till Electrolux, Husqvarna och tapetföret­aget Wall Vision. Gör:...
 ??  ??
 ?? Bild: NICKLAS ELMRIN ??
Bild: NICKLAS ELMRIN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden