Rätten går i Västlänkens spår
Förhandlingarna om Västlänken fortsätter i Mark- och miljödomstolen. I går förmiddag var det dags för rätten att lämna sina tillfälliga lokaler på Bananpiren för att med egna ögon se hur projektet kan komma att påverka Göteborg.
Man genomförde en guidad tur i buss, från norr till söder genom ett förmodat framtida Göteborg.
En guidad tur genom ett förmodat framtida Göteborg. Så skulle den bussresa som Markoch miljödomstolen genomförde under fredagen kunna beskrivas.
Förhandlingarna om Västlänken fortsätter i Mark- och miljödomstolen. Under fredagsförmiddagen var det dags för rätten att lämna sina tillfälliga lokaler på Bananpiren för att med egna ögon se hur projektet kan komma att påverka Göteborg.
Efter önskemål från bland andra föreningen Trädplan genomfördes då en så kallad syn från norr till söder längs den framtida tågsträckningen – ett bevismedel som används för att visa på faktiska förhållanden. INNAN BUSSEN AVGICK inledde rättens ordförande Göran Stenman genom att greppa mikrofonen längst fram:
– Vi har en del stopp inplanerade. Det här sker i domstolens regi, men inom rimliga gränser ska ni få möjlighet att säga vad ni tycker och visa. Första stoppet är Skansen Lejonet där vi har blivit utlovade en speciell presentation om dess historiska betydelse. PÅ PLATS BERÄTTADE sedan Bengt P Gustafsson, hedersordförande i Götiska förbundet, om skansens anrika historia. För GP utvecklar han vad som oroar honom om den planerade tunneln genom Gullberget blir av.
– Då förvanskar man Erik Dahlberghs fästningskonst. Skansen ligger i stenig terräng för att hindra fiender från att gräva löpgravar för att få ett kortare stormavstånd. Med tunneln kan man komma att tro att Erik Dahlbergh inte var en av Europas skickligaste fästningskonstruktörer, säger han. Vad hoppas du på med den här synen?
– Förhoppningen är att förnuftet ska råda. Betänk att Västlänken har en livslängd på 120-140 år. Skansen har redan nu stått i över 300 år och Gullberg har varit ett landmärke sedan kristningstiden. Västlänken är en historisk parentes. Ska den då få förstöra det här? VID HAGAKYRKAN GJORDE bussen ett längre uppehåll där representanter för olika fastighetsägare fick uttala sig om sina farhågor med byggnationen. Även föreningen Trädplan fick förklara sin syn på hur omgivningen kan komma att påverkas – och hänvisade bland annat till tidigare arbeten vid kyrkan 2009.
– Om vi vänder oss om och tittar mot träden här så ser man vad som händer när man gräver i närheten av stora träd – de håller på att dö. Det är ibland för att man kan ha skurit av rötter, men kan också bero på att det blir så stor grundvattensavrinning. Men man ser inte alltid effekten på en gång – det kan ta 10-20 år, säger Trädplans Barbara Lindell.
Trafikverkets verksjurist Ulf Edling anser att flera av de frågor som togs upp tidigare har prövats inom ramarna för tillåtlighet och järnvägsplan.
– Men det är rätten som bestämmer formerna och vad som får sägas. Det är en viktig demokratisk process att människor får komma till tals. Vi har respekt för att domstolen väljer att göra på det här sättet, säger han. Hur ska ni bemöta det här?
– Vi försöker hålla vår argumentering till rättssalen.
Det är en viktig demokratisk process att människor får komma till tals. ULF EDLING, jurist Trafikverket