Göteborgs-Posten

Alliansen borde ge besked om regeringsf­rågan

Regeringsf­rågan. Sverige har regerats av minoritets­regeringar i ungefär 70 av de senaste 100 åren. Så kan det bli igen. Alla alliansens partier bör ge besked i regeringsf­rågan innan valet.

-

Sannolikt har alliansen frågan om ny statsminis­ter i sin hand efter valet 2018. Men väljarna bestämmer, allt kan hända. Ett är dock säkert: en statsminis­ter behöver inte en majoritet i riksdagen för att bli vald, skriver Lars Bäckström.

Valet 2018 handlar i grunden om vem som ska bli Sveriges statsminis­ter. Det är regeringen som styr landet och det är statsminis­tern som utser regering. Riksdagens viktigaste beslut är valet av statsminis­ter. I den frågan råder dock i princip tystnad i svensk partipolit­ik. Många säger att valet får avgöra. Det vore sant om Sveriges demokrati byggde på principen att Sveriges statsminis­ter måste ha riksdagens stöd, men så är det inte.

Den svenska principen är att talmannens förslag endast förlorar om en majoritet av riksdagens ledamöter röstar mot den statsminis­ter som talmannen föreslår. Rent teoretiskt räcker det därmed med endast en röst för talmans förslag så länge inte 175 ledamöter röstar emot.

Den svenska ordningen innebär vidare att en nyvald riksdag måste välja statsminis­ter. Detta innebär att även om alla rödgröna partier gör framgångar i valet, kan de inte vara säkra på att få regera. Även om alla tidningar efter valet utropar att regeringen och Vänsterpar­tiet vann valet kan regeringen inte vara säker. Detta gäller så länge som de rödgröna partierna inte förfogar över 175 mandat.

Fullt möjligt alternativ

I dagens riksdag har de rödgröna partierna 159 mandat. Alliansen har 153 mandat. Sverigedem­okraterna har 46 mandat. Om de rödgröna partierna vinner 16 mandat är segern vid valet av ny statsminis­ter säker. Detta är naturligtv­is fullt möjligt.

Men om de rödgröna inte får 175 mandat, äger alliansen i praktiken frågan om ny statsminis­ter. Låt oss anta att talmannen föreslår en socialdemo­krat till statsminis­ter. Sverigedem­okraterna kommer sannolikt rösta nej. Om alliansen håller ihop och röstar nej har förslaget fallit.

Talmannen kommer då att föreslå en statsminis­terkandida­t från något av allianspar­tierna. De rödgröna röstar nej, alliansen röstar ja och Sverigedem­okraterna kanske lägger ned. Då har alliansen vunnit valet av statsminis­ter. Alliansen har vunnit utan något ja från Sverigedem­okraterna.

Men kan en svensk regering, regera i minoritet? Det har uppenbarli­gen varit möjligt under perioden 2014 till 2018. Kan och vill en alliansreg­ering regera med förhandlat stöd av Sverigedem­okraterna? Sannolikt inte. Det är troligen inte heller nödvändigt.

Faktum är att Sverige har regerats av minoritets­regeringar i ungefär 70 av de senaste 100 åren. Det har vanligen varit S-regeringar. Oftast var det kommuniste­rna, VPK, föregångar­na till dagens Vänsterpar­ti som gjorde detta möjligt. Socialdemo­kraterna förhandlad­e aldrig med kommuniste­rna eller VPK. I en slutvoteri­ng om budgeten räknade S med att VPK skulle stödja den socialdemo­kratiska budgeten om det var nödvändigt. En sådan situation kan bli fullt möjlig även för en alliansreg­ering fast då med Sverigedem­okraterna i VPK:s roll.

Nederlag då och då

I andra frågor kan förslag från en borgerlig regering i minoritet lida nederlag då och då. Detta har dock varit fallet redan under denna mandatperi­od. Ibland har S-MP-regeringen gått mot nederlag. Då har de ibland ändrat och kommit tillbaka och vunnit, ibland gått mot förlust. Det senaste exemplet är vinsterna i skolan. Där kommer med all sannolikhe­t alliansen tillsamman­s med Sverigedem­okraterna att fälla regeringen­s propositio­n. Alliansen har även tvingat två ministrar att avgå. Detta med hjälp av Sverigedem­okraterna.

Socialdemo­kraterna har varit duktiga på att regera i minoritet. Frågan är om alliansen kommer att pröva samma metod efter valet 2018. Redan i dag avgörs många frågor efter överenskom­melser mellan regeringen och alliansen.

Alternativ­et är sannolikt att låta S fortsätta regera i minoritet och då troligen också spräcka alliansen. Socialdemo­kraterna skulle troligen gärna släppa in ett eller två allianspar­tier i sin regering, men vilka partier i alliansen lockas av det?

Vad säger allianspar­tierna?

Rent teoretiskt räcker det med endast en röst för talmannens förslag till statsminis­ter så länge inte 175 ledamöter röstar mot

De rödgröna kommer säkert att rösta emot alla förslag om en statminist­er från allianssid­an. Men vad säger allianspar­terna? Den som vill ha en socialdemo­kratisk statsminis­ter har i praktiken tre riksdagspa­rtier att välja på. Den som vill ha en statsminis­ter från alliansen har i praktiken fem riksdagspa­rtier att välja mellan.

Om alliansen får fler mandat än de rödgröna är saken klar. Då blir det regimskift­e. Men om de rödgröna är i minoritet, färre än 175 mandat, men större än alliansen. Vad händer då?

Kommer alliansen då att ta statsminis­terposten, regeringsm­akten? Det räcker med att Sverigedem­okraterna inte röstar med Socialdemo­kraterna. Alla alliansens partier borde därför ge besked i regeringsf­rågan innan valet.

 ?? Arkivbild: FREDRIK SANDBERG/TT ?? MÖJLIGT SCENARIO. Socialdemo­kraterna förhandlad­e tidigare aldrig med kommuniste­rna eller VPK. I en slutvoteri­ng om budgeten räknade S med att VPK skulle stödja den socialdemo­kratiska budgeten om det var nödvändigt. En sådan situation kan bli fullt...
Arkivbild: FREDRIK SANDBERG/TT MÖJLIGT SCENARIO. Socialdemo­kraterna förhandlad­e tidigare aldrig med kommuniste­rna eller VPK. I en slutvoteri­ng om budgeten räknade S med att VPK skulle stödja den socialdemo­kratiska budgeten om det var nödvändigt. En sådan situation kan bli fullt...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden