Inställsamt besök i Kina
USA: Mjuk, inställsam och med siktet inställt på affärer. Donald Trump berömde Kina och klagade på tidigare amerikanska administrationer. Kontrasten kunde inte vara större mot förra årets valrörelse.
VÄRLDEN: Donald Trump berömde Kina och klagade på tidigare amerikanska administrationer. Kontrasten kunde inte vara större mot förra årets valrörelse, skriver Britt-Marie Mattsson i en analys.
Ett av Trumps huvudteman under kampanjen var Kinas ekonomiska poltik. Han kallade den för en våldtäkt på USA och hamrade in att han som president aldrig skulle tolerera att arbetstillfällen och pengar hamnade på den kinesiska marknaden.
Trumps egna affärsintressen fanns visserligen redan då i Kina med tillverkning av skjortor och slipsar och med dottern Ivankas klädkollektioner ”made in China”. Kampanjmössorna med ”America First” hade ursprunget i Kina liksom jackor, mössor och halsdukar med löftet att göra USA stort igen.
I det marginaliserade rostbältet lovade Trump att se till att nedlagda kolgruvor öppnades och att inte låta Kina dominera handeln med USA som tidigare. MEN VID DET nyligen avslutade besöket i Peking var det annat ljud i skällan. Trump prisade Kinas president Xi Jinping och sade att han inte anklagar Kinas ledning för att USA förlorar hundratals biljoner dollar på handel. Kina drar bara fördel av folk som inte har en susning om vad de sysslar med, anser presidenten och tillägger:
- Jag skulle ha gjort samma sak!
Trump skyller på tidigare inkompetenta amerikanska adminstrationer. Det är ett annorlunda sätt att behaga sin kinesiska värd på. Presidenter – även de tidigare och politiker på lägre nivå – kritiserar aldrig USA utomlands och sparar invändningarna till den politiska debatten på hemmaplan. Det är USA:s intressen och styrka som alltid skall värnas.
Men för Donald Trump går både egna och andras affärsöverenskommelser i första hand och klagomål på Kinas ledning kan äventyra avtalen. Under Trumps besök tecknades affärer för omkring 250 miljarder dollar och beslut fattades om att USA och Kina skall ha gemensamma projekt vid oljeborrning i Alaska. Borrningen är redan utan kinesisk inblandning ifrågasatt av miljöskäl.
Trump har sagt upp frihandelsavtalet TPP mellan USA och länderna i och kring Stillahavsområdet.. Det har lett till att Kina flyttat fram positionerna i regionen.
För Donald Trump går både egna och andras affärsöverenskommelser i första hand och klagomål på Kinas ledning kan äventyra avtalen.
TRUMP NÄMNDE INTE mänskliga rättigheter i samtalen med Xi Jinping av de offentliggjorda samtalsuppteckningarna att döma. Utrikesminister Rex Tillerson säger att ämnet varit uppe men vill inte beskriva när och hur.
Det är så det brukar gå till när affärer ligger i potten. Kina reagerar mycket negativt på synpunkter vad gäller bristande mänskliga rättigheter, fängslande av oliktänkande och inskränkningar i sociala medier. Om ämnena nämns brukar svaret bli att affärerna fryser inne.
Så av Trumps tuffa kampanjretorik hördes ingenting. Och den strategiskt skicklige Xi Jinping kunde med ett överdådigt välkomnande få Donald Trump att inta en attityd som för tankarna till Richard Nixons sätt att agera då öppningen kom mellan USA och Kina. Sedan dess har amerikanska presidenter varit mer avvaktande, särskilt med hänsyn tagen till bristen på mänskliga rättigheter. NÄR DONALD TRUMP landade i Da Nang i Vietnam för APEC, ett forum för 21 ekonomier i Stillahavsområdet, upprepade han budskapet från Peking att han inte anklagar något land för att sätta sina intressen först eftersom USA också gör det.
Ett möte med Rysslands ledare Vladimir Putin ligger inte inplanerat i Vita husets kalender. Men Putin och Trump är på samma möte och kan träffas informellt.
I en av de senaste opinionsmätningarna uppger 70 procent att de är osäkra på om de kan lita på Donald Trump. Bara 38 procent anser att han gör ett bra jobb som president. Det är den lägsta siffran i modern tid för en president efter ett knappt år.