Högre samlarvärde utan lek
Motor
Den dyraste resan man gör som nybilsägare är trippen från handlaren och hem. Så fort bilen lämnar firman sjunker den i värde med flera tusen kronor. Den principen gäller även för leksaksbilar. Om man väljer att ställa in sin nya bil i garaget, palla upp den, tömma den på olja plus bränsle och sedan pyssla om den då och då kan den efter runt 50 år återfå sitt ursprungliga värde – som pedantskött veteranbil i originalskick. En snabbare utveckling av bilinvesteringen är att köpa en exklusiv sportbil tillverkad i en begränsade serie – till exempel Ferrari, Lamborghini eller Porsche. Men även här handlar det om att parkera ekipaget i garaget och invänta prisstegringen. ETT MINDRE utrymmeskrävande sätt att fordonsinvestera är att samla på leksaksbilar från engelska Dinky Toys, Corgi toys, Matchbox, danska Tekno eller tyska Märklin och Schuco. Men samma grundregler gäller här. Åken får inte ha varit i ”trafik” utan måste vara helt intakta och omärkta av lek samt förpackade i originalkartong.
– När det gäller Dinky Toys och Corgi Toys ska de dessutom vara tillverkade före 1970, för att möjligen ha något samlarvärde, säger Peter Pluntky, tidigare expert i SVT:s ”Antikrundan”.
Han är också en av dem som ligger bakom det i somras öppnade leksaksmuseet i Bergrummet, under Ostasiatiska museet på Skeppsholmen i Stockholm. DET FLORERAR ÖVERDRIVNA förväntningar på värdet på de egna gamla leksaksbilarna. Visst finns det exempel på gamla bilar som kostat upp till 250 000 kronor, men det handlar då om rariteter, ungefär som sällsynta frimärken. Dagens småbilssamlare är företrädesvis medelålders män som samlar modeller av samma märke som de själva äger eller gillar. Har man en Volvo och vill samla modellbilar, blir det just sådana.
Det tillverkas oerhört fina och tekniskt komplicerade modeller som koster flera tusen kronor.
– En välgjord modell är kul att ha och om det är samma bil man har i garaget behöver man ju inte gå ned och titta på den. Det räcker med att titta på hyllan, säger Peter Pluntky.
De vanligaste bilsamlingarna består av gjutmetallbilar i skala 1:43, tillverkade i England av Dinky Toys och Corgi Toys. Dinky Toys, som var ett dotterbolag till Meccano, startade tillverkningen av minityrbilar 1934 som komplement till företagets järnvägsmodeller. Man lade ned biltillverkningen 1980, ungefär samtidigt som konkurrenterna Corgi Toys och Matchbox.
Antalet hängivna samlare av småbilar i metall kan räknas i många tusen, vilket återspeglar sig i antalet specialtidskrifter och auktioner där bilarna byter ägare. De dyraste exemplaren är tillverkade före kriget, oanvända och förpackade i originalkartong. Ett skrapmärke eller saknad kartong sänker priset väsentligt.
De dyraste objekten kan på auktionerna gå för summor som ligger över vad originalbilarna en gång kostade som nya. Som investeringsobjekt har det visat sig att de mest eftertraktade modellbilarna haft en lite bättre och stabilare prisutveckling än till exempel börsaktier, hävdar åtminstone entusiasterna.