Välgörenhet populärt under granen
GÅVOR: En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men det är inte alltid säkert att pengarna blir till just den gåva som givaren valt.
Att köpa ett matpaket, vaccin, eller annan hjälputrustning, och ge bort ett gåvobevis i stället för vanlig julklapp, har blivit allt mer populärt bland svenskarna. Från att ha rört sig om ett mindre antal gåvor – som den berömda geten som lanserades för tio år sedan – erbjuder nu de flesta hjälporganisationer en egen nätbaserad gåvoshop.
UNICEF, SOM ÄR den hjälporganisation som samlar in mest pengar i Sverige, öppnade sin gåvoshop för tio år sedan. Sedan dess har försäljningen där ökat för varje år. Nu står produkterna i gåvoshopen för cirka 10 procent av organisationens totala intäkter. Under december månad är andelen dock betydligt större – hela 50 procent av intäkterna kommer då från produkter i gåvoshopen.
– Gåvorna har gjort att människor fått en mer konkret bild av vad vi gör och vad pengarna används till. Vi har också nått nya, yngre givare säger Per Westberg, vice generalsekreterare för Unicef Sverige.
Unicefs policy är att det man som givare väljer i shopen också ska vara det som sedan levereras. Köper man
gåvan cykel, betyder alltså det att just en cykel ska skänkas till ett barn som behöver en, kanske för att kunna ta sig till skolan.
MEN SÅ ÄR det inte hos alla organisationer. Hos Rädda barnen, Actionaid och Läkare utan gränser är exemplen i gåvoshoppen bara just exempel på vad pengarna kan räcka till och vad de kan bli.
– Vi är måna om att inte låsa fast oss vid öronmärkta gåvor. Dels för att det skulle innebära extra kostnader att följa upp att pengarna gick till just det som givaren valt. Eftersom vi arbetar med akuta nödinsatser måste vi också snabbt kunna omprioritera för att använda pengarna där de bäst behövs. Visst är vi medvetna om att folk gärna ger till specifika saker, men för oss skulle det bli ett för stort hinder för vår flexibilitet, säger Hanna Lidén, marknadsföringsansvarig på Läkare utan gränser.
ENLIGT PER WESTBERG på Unicef har öronmärkningen av gåvopengarna inte vållat några sådana problem för hans organisation.
– Vi har hittills aldrig haft en situation där vi sålt för mycket gåvor av en viss vara och därför låst in oss. Vi gör hela tiden uppföljningar, och märker vi att behoven av något minskar så tar vi bort den gåvan från shopen. Men skulle det inte vara enklare och effektivare om ni också var helt fria att fördela alla medel enligt er bedömning?
– Jo, men det stora problemet är som sagt inte att vissa av de pengar som kommer in är öronmärkta, utan att vi får in för lite pengar till utsatta barn totalt sett. Allt vi kan få in behövs, och genom att erbjuda specifika gåvor kan vi nå fler som annars kanske inte hade bidragit alls.
”Vi är måna om att inte låsa fast oss vid öronmärkta gåvor” HANNA LIDÉN, Läkare utan gränser