Doftöverkänslighet ett livslångt handikapp

De flesta älskar lukten av parfym eller ett nyskurat golv. Men var tredje person besväras av dofterna. För över en halv miljon svenskar är det extra jobbigt. Doftöverkänslighet kan betyda ett livslångt handikapp.

Den som sniffar i luften under en spårvagnsresa känner det tydligt. Doften av nytvättat hår, parfym och deodoranter samsas med rök och kyla från jackor och halsdukar.

För majoriteten av spårvagnsresenärerna är lukterna inget problem, men en av tre är extra känslig. Vill det sig illa är personen drabbad av SHR, sensorisk hyperreaktivitet, och kan tvingas gå av vid nästa hållplats.

– Egentligen är det inte doften man reagerar mot, utan de kemiska substanserna. Symptomen yttrar sig ofta som nästäppa, ögonirritation och att det blir tungt att andas, säger Ewa Ternesten Hasséus, sjuksköterska och docent vid allergimottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

70 procent av de som får diagnosen SHR är kvinnor och de allra flesta är vuxna. Det är ganska ovanligt att barn och tonåringar drabbas.

– Det tycks ske något i 20-årsåldern som ökar känsligheten. Men om det har med hormoner eller något annat att göra vet vi inte, säger Ewa Ternesten Hasséus. VARFÖR MÄNNISKOR

utvecklar SHR är fortfarande höljt i dunkel, men att det beror på en överretbarhet i trillingnerven är forskarna eniga om. Nerven i ansiktet reagerar när vi förnimmer en doft eller kemikalie som är förknippad med fara. Om vi till exempel känner lukten av ammoniak eller utsätts för tårgas skickar nerven sensorisk information till våra sinnen som gör att vi reagerar med luftvägsirritation. Det är samma mekanismer som får oss att gråta när vi hackar lök.

– En undersökning i Västsverige visade att 33 procent av den vuxna befolkningen har någon form av överkänslighet mot dofter. Men bara 6,3 procent av befolkningen uppfyller kriterierna för SHR, säger Ewa Ternesten Hasséus. FÖR DEN SOM

drabbas av sensorisk hyperreaktivitet kan vanliga dofter orsaka stora besvär. Lukten av parfymerade skönhetsprodukter, rengöringsmedel, målarfärg eller blommor kan ge kliande hals och tilltäppta luftvägar. Många reagerar också på tobaksrök och matos och är känsliga för ansträngning och kall luft.

Sedan i slutet av 1990-talet används ett särskilt test på allergimottagningen för att fastställa diagnosen. Patienten får inhalera capsaicin, som är den starka ingrediensen i spansk peppar, och beroende på hur hon reagerar på ämnet kan man avgöra graden av besvär. Patienter med SHR hostar vanligtvis mycket mer än friska personer.

– Efter att vi har uteslutit andra luftvägssjukdomar kan ett capsacintest, tillsammans med de symptom som patienten beskriver, stärka diagnosen SHR, förklarar Ewa Ternesten Hasséus. BEROENDE PÅ HUR

kraftig överkänsligheten är riskerar den att leda till olika grad av isolering. Det finns de som irriteras av dofter, men slipper obehaget genom att lämna rummet, och det finns de som handikappas socialt. Att arbeta i ett öppet kontorslandskap, shoppa eller resa med kollektivtrafiken kan till exempel vara helt otänkbart.

– Det finns ingen annan bot än att undvika att utsätta sig för starka dofter. Men SHR är aldrig farligt. Det kan vara skönt att känna till, säger Ewa Ternesten Hasséus. sondag@gp.se