Mässlingsvaccin kanske inte skyddar

VÅRD Du kanske tror att du har ett livslångt skydd mot mässlingen eftersom du vaccinerades som barn? Men för en del av den vuxna befolkningen stämmer inte det. Är du osäker är det bäst att gardera sig med en spruta till, råder Folkhälsomyndigheten.

På lördagen konstaterades ännu ett mässlingsfall i Göteborgsområdet. På kort tid har därmed elva fall upptäckts i området.

De allra flesta svenskar har ett livslångt skydd mot sjukdomen efter att ha vaccinerats som barn. Men det finns en grupp som kan behöva komplettera med ytterligare en dos.

En liten del av befolkningen födda mellan 1960 och 1970 har varken haft sjukdomen eller fått någon dos vaccin, skriver Vårdguiden 1177. Personer födda mellan 1960 och 1980 har bara fått en dos vaccin, vilket kan innebära att de saknar immunitet eftersom en dos mässlingsvaccin har en effektivitet om cirka 92–95 procent.

– Vi får väldigt många frågor från privatpersoner som vill få reda på vilka vaccinationer som de har tagit genom åren. Det är väldigt synd att vi inte har ett bra nationellt vaccinationsregister där allt finns registrerat. Eftersom systemet ser ut som det har gjort och att vaccinationen främst står i gamla journalanteckningar är det väldigt svårt både för både myndigheterna, sjukvården och den enskilda att få en heltäckande bild, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. OM MAN ÄR osäker på om man är vaccinerad eller inte, eller om man har haft sjukdomen, kan man fråga sina föräldrar, titta efter i BVC-kort eller andra anteckningar där vaccinationer och sjukdomar kan vara angivna, eller söka efter informationen i journalerna, råder Hélène Englund.

I Sverige har människor vaccinerats sedan 1950-talet, men trots det

För tillfället finns endast ett allmänt vaccinationsprogram och det gäller för barn upp till 18 års ålder.

Sedan 2013 finns det ett nationellt vaccinationsregister i Sverige, men det gäller enbart för de doser som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Där ingår vaccinationer mot bland annat stelkramp, tuberkulos, polio, kikhosta och mässling.

Däremot rekommenderas vuxna att ta en påfyllnadsdos vart 20:e år mot difteri och stelkramp.

För mässlingen behövs inte en påfyllnadsdos eftersom två doser räcker för ett livslångt skydd. Behövs ytterligare en dos mässlingsvaccin kan det vara på sin plats att passa på när det är dags för nästa stelkrampsspruta eftersom dessa två vacciner kan ges samtidigt.

Det är regeringen som fattar beslut om vilka sjukdomar som ska ingå i programmet. är det vanligt att vuxna inte har någon koll på vad de har vaccinerats mot eller när det är dags att fylla på en dos. Och när det kommer till mässlingsvaccin är det bättre att ta det säkra före det osäkra och gardera sig med ytterligare en dos. – JA, DET tycker vi. I och med att man kan bli allvarligt sjuk av mässlingen är det definitivt bättre att ha ett skydd, säger Hélène Englund.

Folkhälsomyndighetens rekommendation är att man framför allt inför utlandsresor ska vara extra uppmärksam för smittor som inte förekommer i Sverige. Det kan därför vara på sin plats att ta sig en funderare kring vilket skydd man har och ta kontakt med en vaccinationsmottagning eller sin vårdcentral, tipsar Hélène Englund.

– Det är framför allt inför en utlandsresa som man ska ta en extrakoll på vaccinationskortet och eventuellt ta en extra dos om man behöver det.