De köpte inga kläder på ett år
Att inte köpa ett enda klädesplagg på ett helt år – går det verkligen i vårt konsumtionshetsande samhälle? Sten och Yvonne Strandell bestämde sig för att ta reda på det.
NYHETER: Sten och Yvonne Strandells nyårslöfte för 2017 var att inte köpa ett enda klädesplagg under året. ”Jag vaknade på nyårsdagen och tänkte gud, vad har jag gjort”, säger Yvonne och skrattar.
”Nu, när jag verkligen har börjat fundera på om jag verkligen behöver någonting innan jag köper det, är det faktiskt roligare att handla.” YVONNE STRANDELL
Enligt siffror från föreningen Avfall Sverige köper genomsnittssvensken 12,5 kilo nya plagg varje år. Majoriteten av konsumenterna (72 procent) säger att de köper kläder och skor som de egentligen inte behöver.
Det här mönstret blev Sten Strandell och Yvonne Strandell från Sandared utanför Borås varse, och bestämde sig för att ta ett steg som kanske inte alla överväger: att ha som nyårslöfte 2017 att inte köpa ett enda klädesplagg under det följande året.
Framför allt var det tidsvinsten och att få lite mer utrymme i garderoberna som lockade Sten med upplägget.
– De flesta människor är väl som vi: De har garderoberna fulla. Självklart klarar man sig under ett år. Egentligen handlar man bara så mycket för att det är roligt att förnya sig.
För Yvonne Strandell, som har ett stort klädintresse, var det inte lika självklart.
– Jag vaknade på nyårsdagen och tänkte gud, vad har jag gjort, säger hon och skrattar.
EFTER BARA NÅGON månad slutade hon dock att se på det som någonting jobbigt och hämmande.
– Det har varit lättare än jag trodde. Efter ett tag slutade jag att tänka på det. Nu, när jag verkligen har börjat fundera på om jag verkligen behöver någonting innan jag köper det, är det faktiskt roligare att handla.
– Det är roligare för mig också, säger tioåriga dottern Alicia, för jag behöver inte vänta lika länge på dig i affären.
CECILIA SOLÉR ÄR docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och forskar om hållbar konsumtion. Hon säger att ett konsumtionsfritt år som makarna Strandells kan vara bra för att få syn på det egna köpmönstret. Dessutom kan det öka vårt välbefinnande att stänga av från alla kommersiella budskap som möter oss i köpcenter och på stan.
– I annonser kopplas produkterna ihop med egenskaper som vi vill besitta. Vi lär oss att ständigt vara missnöjda med det vi har, och upplever därför ett ständigt tryck att köpa nya saker. Det stressar upp oss, samtidigt som våra sinnen blir överbelastade av alla budskap.
I BÖRJAN AV förra seklet var det kyrkan och klass-etiketten som berättade för oss hur vi skulle bete oss; nu när samhället är sekulariserat och vi har blivit mer jämlika, är det marknaden som har tagit över den rollen, säger Cecilia Solér.
– Vill jag veta hur jag ska vara som kvinna läser jag inte Bibeln, utan jag köper ett nummer av Tara. Ikea dikterar hemmet, Apple hur vi ska kommunicera. Vår konsumtionslust trissas upp av att marknadsaktörerna lyckas förändra de här normerna gång på gång, för att kunna hänga med måste vi konsumera.
Som ekonom anser hon det vara nödvändigt att vi har en marknad där tjänster och varor byts (”det är inte konsumtionen i sig det är fel på, utan vad och hur vi konsumerar”), men köpfria dagar och år kan vara bra för att visa oss att vi klarar oss utan att köpa så överdrivet mycket.
– Man kan vänja sig vid tanken att ett plagg som var snyggt i december för två år sedan är snyggt i år också.
Har då inte någon i familjen Strandell under året sett ett plagg de verkligen vill ha och grämt sig lite?
– Vi bor ju i Borås som är Sveriges textilmecka, så det är klart att det har hänt. Det finns utförsäljningar i varje industrilokal med billiga märkeskläder, säger Sten.
Men att stå emot har inte varit svårt, och han hoppas att fler ska vilja göra samma sak under året som kommer.
– Lek med tanken att en femtedel av Sveriges befolkning skulle ha ett köpfritt år, kanske med någon hashtag som #noclothes. Då snackar vi påverkan på miljö, på modeindustrin, kanske på barnarbete också. Det kan göra skillnad.