Så minskas den höga frånvaron

En hög frånvaro och en ökning av anmälningarna om kränkande behandling är två problem som pekas ut i en revisionsrapport som gjorts om Nösnäsgymnasiets verksamhet.

I rapporten konstateras att gymnasiet har hög frånvaro och det skett en ökning av anmälningarna om kränkande behandling.

Nösnäsgymnasiet i Stenungsund arbetar sedan ett par år med att öka närvaron och numera mäts både den lovliga och olovliga frånvaron kontinuerligt och sammanställs. Dessutom finns handlingsplaner för alla elever som är borta mer än 20 procent av tiden. ENLIGT HELENE Petersson, verksamhetschef över Nösnäsgymnasiets fyra enheter, har frånvaro rapporterats in av lärare men den har inte sammanställts tidigare.

– I ett av våra politiska mål står det att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning och det jobbar vi vidare med. När det gäller frånvaron har vi handlingsplaner för det. Vi har jobbat med dem och frånvarorapporteringen under ett par år och vi har en ny rutin från 2016/17.

Enligt Helene Petersson är frånvaron inte så hög längre i de vanliga programmen, men bland nyanlända elever i sprint-språkintroduktionen är den fortfarande hög.

– Vi har ett fortsatt arbete att göra med eleverna i språkintroduktionen. Eleverna inom denna målgrupp har ofta olika boendeformer och flyttar ofta runt. Det kan då vara svårt att få till bra rutiner med aktuella boenden. Detta har vi nu arbetat med och vi börjar få till en bra struktur och bättre kontakt med alla olika boendeformer. REVISORERNA TAR också upp en ökning av antalet anmälningar om kränkande behandling. De oroas dock i rapporten över mörkertalet och att inte tillräckliga analyser görs av kränkningarna.

– Vi har ett system för rapportering om kränkande särbehandling som heter Skalman som vi har jobbat med sedan 2015 och vi har tittat över anmälningarna. Rektorerna på varje enhet har uppdaterat sina handlingsplaner och internutbildar sin personal. Anmälningarna ska öka, vi hade exceptionellt låga antal, vi har dubblerat anmälningarna i Skalman. Men det behöver inte betyda att vi har fler kränkningar, men de är synliga nu när arbetet pågår.

Revisionsrapporten lyfter även upp att elever hoppar av gymnasiet som en risk, men Helene Petersson uppger att avhoppen inte är så många och att skolan har börjat mäta dessa på en övergripande nivå för att kunna se att de minskar.

– Att vi mäter detta hänger ihop med det Kommunala Aktivitetsanasvaret – KAA, då alla ungdomar 16–20 år ska vara i en aktivitet, gärna utbildning.

Under 2017 redovisade skolan ett delårsresultat där 82 procent fullföljde utbildningen mot 74 procent 2016.

Revisionsrapporten har godkänts av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen ska yttra sig om den senast 12 mars 2018.