Maze Runner går på tomgång
ACTION MAZE RUNNER: THE DEATH CURE Regi: Wes Ball, USA, 2018 (142 min) **
Maze Runner 3, som fått titeln The death cure (ungefär botemedlet mot döden), siktar in sig på tonåringar och inte fullvuxna filmkritiker, men jag tror att alla oavsett ålder håller med mig om att detta inte kan mäta sig med
Hunger Games-filmerna. Det saknas en karismatisk skådis av Jennifer Lawrences kaliber.Regissören Wes Ball har att arbeta med en hoper bleka unga skådespelare och blekast av dem alla är huvudrollsinnehavaren Dylan O’Brien. Han lyckas med konststycket att ha ett och samma småtrista ansiktsuttryck, oavsett känsloläge, i två timmar och tjugotvå minuter.
Annars några helt okej actionsekvenser. I synnerhet den allra första med ekon från både Mad Max- och Fast
& furious-filmerna. Sedan går det på tomgång i ett bra tag.
FILMEN ÄR FASLIGT lång. Handling: I en dyster framtid är alla städer utom en raserade. Ett dödligt virus håller på att utplåna mänskligheten. Först blir man en zombie, sedan dör man på riktigt. Hoppet står till några ungdomar som av outgrundlig anledning är immuna mot sjukdomen.
I Maze Runner finns en tydlig uppdelning mellan good guys och bad guys. Och det är väldigt många godhjärtade som måste räddas i sista sekunden. Just de uppläggen påminner om ett tv-spel. Inte så mycket spring i labyrinter den här gången, dock.
Den sista scenen indikerar att nu är det slut. Verkligen slut. Tack.