De sjunger ut mot sexuella övergrepp
INITIATIVTAGARE. METOO Under helgen hålls konserter runt om i landet för att belysa sexuellt våld och övergrepp inom operavärlden. I Göteborg ställde sig i går åtta sångerskor och två pianister på Stadsbibliotekets trappscen för en sångmanifestation. – En avvisad man är en farlig man. – Jag är ensam med regissören. – Jag inser att jag inte kommer att kunna ta mig ur den här situationen.
Operasångerskorna läser upp berättelser. Vittnesmål från de inom operavärlden som upplevt övergrepp och trakasserier. Som tvingats bort från sin tjänster för att de sade ifrån. Som tvingat sig ur armarna på upplyfta sångare, dirigenter, lärare, regissörer och chefer.
Vittnesmålen är samlade under #visjungerut. En undergrupp till metoo som har samlat hundratals sångare.
”Det har varit som en naturlag kopplat till de här männen. Något man bara ska acceptera.”
BERÄTTELSERNA BLANDADES under lördagen med stycken från Tosca, La Traviata, Carmen. Stycken som fördjupar det upplästa.
– När man står på scen är det själen som sjunger. Då krävs det att man är trygg. När någon tar det ifrån en, då försvinner rösten, säger Maria Lindberg Kransmo som anordnat manifestationen.
Precis som så många andra känner hon igen sig i vittnesmålen. Att hon stod där i går var för att lyfta deras röst. För att övergreppen ska upphöra och för att visa att man är tillsammans i kampen.
– Det är svårt nog som det är. Man blir alltid bedömd. Bedömd för MIA RÅDSTRÖM sin röst, för sitt utseende. Är man besvärlig och säger ifrån blir man inte inhyrd igen. Vår ambition är att visa på den enorma kraft som finns i gemenskap, säger hon. PÅ SCENEN framför hon Aldrig ur Kristina från Duvemåla. En sång från ”sockenhoran” Ulrika i Västergöhl.
”Aldrig, ska min dotter höra skymford skrikas. Bakom ryggen, tystas och förlikas. Det lovar och svär jag. Aldrig, ska min dotter få se ögon vika från sin blick som ogifta Ulrika, Ulrika i Västergöhl.”
Stycket spelar mot ytterligare ett vittnesmål som Mia Rådström läser. Även hon känner igen sig i mycket av berättelserna. – DET HAR varit som en naturlag kopplat till de här männen. Något man bara ska acceptera. ”Äsch du vet, det är sån han är”. Det är så mycket man bara ska hantera, parera och förklara hela tiden. Man ska inte behöva det. Kan vi inte bara få arbeta, säger hon. Har du märkt av någon förändring i samband med metoo?
– Det man verkligen har märkt av är att alla pratar om det, säger Mia Rådström.